Trots FN-avtal: Mer än hälften av länderna saknar planer på att skydda 30 procent av ytan

I en genomgång av Carbon Brief och The Guardian, inför FN:s pågående miljömöte COP16, avslöjas att mer än hälften av länderna som skrev under det globala avtalet för att skydda 30 procent av sina land- och havsområden för naturen fram till 2030, fortfarande inte lämnat in några planer för hur det ska göras. Däribland Sverige, som i dagsläget bara skyddat ungefär 15 procent av sin natur. Ramverket för skydd av natur skrevs under i december 2022 och är den viktigaste delen av Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF), som brukar kallas ett ”Parisavtalet för naturen”.

70 av de 137 länderna som lämnat in sina planer sätter antingen för låga mål eller förbinder sig inte vid något mål över huvud taget. Tillsammans utgör dessa länder drygt en tredjedel av jordens landyta. Förutom Sverige återfinns även länder som Indonesien, Peru, Sydafrika, Finland, Norge och Schweiz på listan. Även länderna med högst biologisk mångfald har till stor del struntat i avtalet. Det gäller sju av de 17 länder som tillsammans har 70 procent av världens biologiska mångfald.

EU har lämnat in en handlingsplan som omfattar de 27 medlemsländerna och som innebär ett åtagande om ”30 by 30”, men enskilda länder är också parter i konventionen om biologisk mångfald och förväntas lämna in sina egna nationella planer. Det har varken Sverige eller Finland gjort. Det har däremot bland annat Danmark, Tyskland, Frankrike, Österrike, Malta och Spanien.

En talesperson för den finska regeringen säger till Carbon Brief att man fortfarande håller på att utarbeta sina planer, men tillägger

– Att uppnå en 30-procentig ökning av skyddade områden till 2030 skulle vara extremt utmanande, eftersom det skyddade området i landområden till exempel skulle behöva öka med cirka 700 000 hektar per år för att nå detta mål.

Norge meddelar att man är ”fast besluten att bidra till 30 by 30-målet”.

Behöver gå längre, snabbare

Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram, kommenterar uppgifterna till Carbon Brief och The Guardian så här:

– Eftersom världen står inför en kris med förlust av natur och biologisk mångfald är det uppenbart att vi måste gå mycket längre, mycket snabbare. Detta kommer inte att vara möjligt utan finansiellt, tekniskt och kapacitetsmässigt stöd till många länder.

Överens om ersättning för naturresurser

På toppmötet i Cali i Colombia i höstas pågick diskussioner om att inrätta en fond som kan betala för så kallade DSI – Digital Sequencing Information. Det vill säga DNA-sekvensering av arter. Denna data som samlas in kan vara värdefull för läkemedelsföretag när de utvecklar nya produkter. Hittills har inte företagen behövt betala för DSI, men det ville flera länder och ursprungsbefolkningar ändra på.

I förslaget ingick att läkemedelsföretagen ska betala till fonden motsvarande en (1) procent av vinster som de gör på dessa DSI eller 0,1 procent av sin omsättning. Det vill inte läkemedelsbolagen, däribland svensk-brittiska AstraZeneka, gå med på. Men nu rapporterar DN att fonden blir av, trots allt.

– Det handlar inte om välgörenhet från företagen, utan ett rättvist sätt att betala för den resurs de nyttjar. Länderna som har de här arterna är skyldiga att ta hand om dem. Nu får de finansiell hjälp att göra det när andra tjänar pengar på dessa genetiska resurser, säger mötets ordförande Susana Muhamad enligt DN.

Källa: Carbon Brief och DN