Torråsens skog innan avverkning. Foto: Bengt Oldhammer
Delar av den fina gammelskogen på Torråsen, i Orsa kommun har kalavverkats. Natursidan.se har tidigare skrivit om Torråsen och den skyddsvärda gammelskogen där som hade flera rödlistade arter. Pärluggla, hökuggla, lavskrikor, tjäder, tretåig hackspett och spillkråka är några av de fåglar som levde i skogen.
Både Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har tidigare sagt att de ansåg att skogen var skyddsvärd. Även kommunekologen i Orsa har skrivit att skogen inte bör avverkas.
Greenpeace åkte för att titta på den fina men hotade naturskogen vid Torråsen. När de kom fram hade FSC-certifierade BillerudKorsnäs precis kalavverkat den och maskinerna var fortfarande igång. Greenpeace filmade förödelsen. Till Radio Dalarna säger Dima Litvinov på Greenpeace:
– Jag såg bara ett helt förstört landskap och man vet att det kommer att ta många hundra år innan livet kommer tillbaka, om det någon gång gör det.
Torråsen efter avverkningen. Foto: Greenpeace
Dima Litvinov säger att om vi ska behålla en biologisk mångfald i vår värld, som vi är beroende av för att överleva som människor, då måste vi börja skydda mera naturskog. Men det sker inte, inte i det här fallet och inte i många andra fall.
Han menar att det är ett systemfel i samhället:
– Våra myndigheter har i dag inte tillräckliga instrument och inte tillräckligt med pengar för att skydda alla naturskogar som måste skyddas. Det är därför bara 2 procent av alla skogar med höga naturvärden är skyddade i Sverige.
Pärluggla, en av de fåglar som levde i den nu nedhuggna skogen. Foto: Erik Hansson
Tidigare har länsstyrelsen haft planer på att göra reservat av Torråsens skogar men de planerna avskrevs. BillerudKorsnäs menar att den skog som avverkats hade lägre naturvärden än omgivande skogar som avsatts frivilligt av markägaren Bergvik Skog. Men enligt Orsa Skogsgrupp stämmer det inte. Dessutom hade det varit värdefullt att bevara hela området intakt, nu har det fragmenterats.
Länsstyrelsen besökte Torråsen 15 september 2016 och skrev efter det besöket att ”området har betydande naturvårdsvärden och sammantaget mycket väl uppfyller kriterier för reservatsbildning”.
Bengt Oldhammer från Orsa Skogsgrupp säger:
– Vid besöket såg tjänstemannen tiotalet tjädrar (möjlig lekplats med andra ord), hökuggla, talltitor, lavskrika och spår av tretåig hackspett. Lappticka, skrovellav, lunglav, violettgrå tagellav, garnlav och spillkråka noterades senare i avverkningsdelen plus en del andra arter. Någon artinventering före avverkning gjordes aldrig av bolaget men redan dessa fynd visar att det var oacceptabelt att avverka.
Jemt Anna Eriksson på Länsstyrelsen Dalarna säger till Radio Dalarna att det är en prioriteringsfråga och att skogsbolaget har följt reglerna.
– Vi prioriterade inte det här området för ett formellt skydd men bolaget avsätter stora områden frivilligt. Så mycket av skogen här uppe i Torråsen har inte huggits.
Bengt Oldhammer säger att Orsa skogsgrupp i Naturskyddsföreningen krävde på saklig grund skydd istället för avverkning, bland annat med hänvisning till fynd av många rödlistade arter och signalarter. Men BillerudKorsnäs och Bergvik lyssnade inte på sakargumenten. Det blev ett kalhygge.
-Så här får det inte gå till när alla är ense om att vi har brist på äldre skyddsvärd naturskog i Sverige, och att de rester som finns kvar måste sparas.
Internationella Greenpeaces film om avverkningen i Torråsen:
Fragmenteringen fortsätter och FSC certifikaten visar återigen vilka skämt dom är.
Mycket bra att du håller oss informerade om detta Kristina.
Tack Anders Åberg! Bra att Greenpeace International uppmärksammar skövlingarna eftersom de når ut i media. Annars skrivs det inte mycket i svensk media om de skövlingar av värdefull natur som pågår i naturskogarna. Man undrar ju om virket kommer att säljas som FSC-certifierat virke…
Kristina,
det finns flera exempel på att det går att rädda skog som innehåller värden som är större än nettovärdet av en slutavverkning. Wikipedia skriver t.ex om hur man gjorde när man räddade Verleskogen nära Göteborg. Det är bara att googla.
Insamlingen till Verleskogen tog jättelång tid. Naturarvet som genomförde den gör ett mycket fint jobb, men med takten finns snart inget kvar att skydda. Att lägga ansvaret för svensk naturvård på privatpersoner är en helt orealistisk ide och när det gäller skogen krävs definitivt opinionsbildning för att tvinga fram myndighetsagerande. För att det skall bli möjligt krävs sådana personer som Kristina som lyfter fram frågan i ljuset.
Anders,
givetvis kan inte svenskt naturvårdsansvar läggas på enskilda privatpersoner, men är det inte det du(?), Kristina, SNF och Birdlife gör när ni/de använder fågeldirektivet för att blockera privata skogsägare i tredje eller fjärde generation att avverka skog som ska betala deras pension.
SNF genomför just nu en kampanj där man påstår att en stor del av det svenska folket är villiga att betala en flygskatt. Kampanjen har bara pågått under några månader och politikerna, som givetvis inte tackar nej till mer skattepengar, slåss redan om att stjäla iden.
Varför inte fråga det svenska folket hur mycket mer skatt de är beredda att betala för att rädda de sista svenska naturskogarna?
Om svaret blir det jag hoppas på så lovar jag att ingen politiker oavsett färg kommer att stå i vägen. Sedan är det bara att slussa pengarna dit där de gör mest nytta.
Antingen vill man bevara skyddsvärd skog eller också vill man låta skogsägare avverka den när dom vill. Du verkar ha valt skogsägarna framför skogen, jag väljer motsatsen.
Om skattepengar används för att skydda skogen så är det självklart bra, men det ser ut som om det behövs kraftig opinionsbildning för att det skall hända i tillräcklig omfattning. Det är det våra miljöorganisationer håller på med, plus att dom på olika sätt försöker stoppa avverkningar med hjälp av t.ex, fågeldirektivet och jag stöder helhjärtat det arbetet.
Så här blir det när företag hamnar i maktmissbruk och blir penningkåta.
Borde vara fängelsestraff på dessa personer.
Privata skogsbrukare mejar inte ner hela landskap som penningkåta BillerudKorsnäs gör.
Varför inte göra en anmälan och prova artskyddsförordningen? Här kan ett brott mot den nya förordningen begåtts. Åtminstone borde man väl sökt dispens hos Länsstyrelsen innan. Det kan även strida mot art och habitatdirektivet. Jag skulle vilja se länsstyrelsens yttrande i sin helhet. Anseende att alla arterna som påverkas har gynnsam bevarandestatus? Även de rödlistade ?