Sverige försöker försvaga EU:s avskogningsförordning
Peter Kullberg är med på listan över jordbruksministrar från 18 EU-länder som kräver en ”förenkling” av reglerna i EU:s avskogningsförordning för ”riskfria” länder, och föreslår ytterligare försening av lagen, som redan skjutits fram ett år.
Avverkning eller avskogning?
EU:s avskogningsförordning har inte haft det lätt att nå startskottet för att dess regler ska komma i effekt. Från början har lagen mött starkt motstånd från skogsindustrin och massa- och papperssektorn i Globala nord. I november 2024 höll EU-parlamentet ett kaotiskt möte som slutade med att flera kryphål röstades igenom av EU-högern. I december slopades kryphålen, men EU-institutionerna kom överens om en försening på ett år, som innebär att lagen ska träda i kraft den 30 december 2025 för stora aktörer i branschen.
Ska stoppa avskogning och skogsförstörelse
Målet med lagen är att tackla avskogning och skogsförstörelse genom att kräva spårbarhet av varor förknippat med antingen eller av dessa, såsom kakao, kaffe, timmer och papper. Avskogning avser omvandling av skog till annat markbruk, såsom boskapsbete eller jordbruksmark. Skogsförstörelse avser generellt urholkning av ekologiska värden eller integritet hos ett ekosystem, och inkluderar skador på kollager, biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Klassiska exempel på skogsförstörelse är när urskog omvandlas till trädplantager och upprepas i lagtexten. Trots detta föreslog Skogsstyrelsen en tolkning av lagen där avverkning av urskog ska tillåtas.
Bland de lagändringar som EU-parlamentet röstade igenom i november – och som sedan slopades i december – fanns en ny kategori av ”riskfria” länder (främst inom EU) där risken för avskogning anses låg. Dessa länder skulle inte behöva förhålla sig till regler kring spårbarhet, transparens, riskbedömning samt kontroller och inspektion. Den nya kategorin kritiserades som kryphål för EU-länder och är troligtvis oförenlig med Världshandelsorganisationen WTO:s regler.
Jordbruksministrarnas brev
Det brev som jordbruksministrarna skickade till EU-kommissionen och dess president Urusla von der Leyen, framhävde i princip samma idé: att länder där risken för avskogning är låg inte ska ”bördas” med ”överdrivna och överflödiga krav”.
Brevet klagar på att förordningen i sin nuvarande form inte tar tillräcklig hänsyn till länder med effektiva skogsskyddslagar och liten risk för avskogning, samt menar att kraven på jordbrukare, skogsägare och skogsbrukare är oproportionerliga. De föreslår även att i väntan på EU-kommissions förenklingsförslag så kan det vara ”lämpligt att ytterligare skjuta upp förordningens tillämpningsdatum”.
Trots att brevet till en början framhäver behovet att tackla både avskogning och skogsförstörelse, så anser undertecknarna att deras förslag till förenklingar endast tillämpas för länder där avskogning inte anses vara en risk. De tar därmed inte hänsyn till skogsförstörelse. Denna inställning får kritik, bland annat från naturorganisationen FERN som jobbar för att skydda Europas sista äldre skogar.
Hannah Mowat, kampanjkoordinator på skogs- och rättsorganisationen FERN.
– Jordbruksministrarnas brev ignorerar det faktum att Europas skogar i allt högre grad förstörs. Trädplantager är inte skogar, och i Tyskland, Österrike och fler länder har stora monokulturella trädplantager redan kollapsat på grund av sjukdomar, torka och överexploatering. EU:s avskogningsförordning skulle införa en välbehövlig granskning av trädplantager genom att kräva att skogsprodukter produceras lagligt och inte bidrar till skogsförstörelsen i Europa och utomlands, skriver Hannah Mowat, kampanjkoordinator på skogs- och rättsorganisationen FERN, till Natursidan.
