Sveaskog provar kalhyggesfri avverkning i Tiveden – ärligt försök eller green-washing?

Tivedens nationalpark. Foto: Anki Hammar http://www.natursidan.se/fotografer/anki-hammar/

Tivedens nationalpark. Foto: Anki Hammar 

Sveaskog ska nu prova en kalhyggesfri avverkningsmetod på en liten yta intill Tivedens nationalpark. Vad gäller att bevara en buffertzon av skog kring hela nationalparken så är inget bestämt. Sveaskog säger nu att de kommer att fortsätta lyssna på de närboende och andra intressenter och föra en dialog inför varje avverkning, men också att ”vi kan inte undanta skog från avverkning enbart med upplevelsevärden som grund.”

Tidigare på Natursidan.se har vi skrivit att det statliga bolaget Sveaskog snart ska avverka mera skog vid Tivedens nationalpark. Avverkningsytan är på 4 hektar och ligger precis intill Kyrkstigen som är en kulturhistorisk vandringsled. Ett hygge här skulle ändra landskapsbilden vid nationalparken. Hela lokalbefolkningen och Laxå kommun är emot denna avverkning. De vill att Sveaskog, som är markägare i området, lämnar en buffertzon av skog kring hela parken. De vill även att bolaget använder sig av en kalhyggesfri avverkningsmetod, en sådan metod skulle vara mer ekonomisk lönsam både för Sveaskog och för lokalbefolkningen, enligt beräkningar från Ekoturismföreningen.

Eva Karlsson Berg, chef för marknadsområde mitt på Sveaskog, säger att företaget nu kommer att använda sig av en slags kalhyggesfri metod på det område på 4 hektar kring Kyrkstigen som snart ska avverkas.

– Det är ett exempel på en hyggesfri skötselmetod som vi föreslår just med anledning av områdets upplevelsevärde.

Tiveden-karta från Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/remisser-2015/Tivedens%20nationalpark/Tiveden-Karta-utvidgningsforslag.pdf

Tiveden-karta från Naturvårdsverket

Det innebär att ungefär halva området kommer att få en skärm på 100-150 träd per hektar av löv och tall som sedan får föryngra sig naturligt till ett nytt bestånd. På den andra halvan av avverkningsområdet kommer 40 tallar och björkar per hektar att få stå kvar. Där tror inte Sveaskog på idén med en skärm på grund av stormskaderisken.

Eva Karlsson Berg säger också att Sveaskog inte kan undanta skog från avverkning enbart med upplevelsevärden som grund.

– Idag har Sveaskog tre försöksområden där hyggesfritt skogsbruk testas. Historiskt har Sveaskog (tidigare Domänverket) testat hyggesfritt skogsbruk under lång tid. De gamla dimensionsavverkningarna i norra Sverige i Dalarna och norrut, där man plockade bort de grövsta träden och lämnade resten för tillväxt, är exempel på det. Där man efter ett antal år återkom till beståndet och avverkade de grövsta träden, säger hon.

Vad gäller att lämna en buffertzon kring hela nationalparken som sköts med hyggesfria metoder så är det svårt att få ett svar från Sveaskog om det. Naturvårdsverket har inte möjlighet att införa buffertzoner kring nationalparker, det utrymmet finns inte i lagstiftningen i Miljöbalken. Så det är upp till Sveaskog att vilja spara en buffertzon som sköts med hyggesfria metoder.

I andra länder finns det ofta buffertzoner kring nationalparker, exempelvis kring Białowiezaskogens nationalpark i Polen och den sköts med kalhyggesfritt skogsbruk. En buffertzon skyddar det känsliga ekosystem som finns inom det skyddade området. Då går det inte att kalhugga hela vägen fram till nationalparksgränsen.

I Tiveden har Sveaskog fört dialog med lokala turistföretag genom samverkansmöten. Eva Karlsson Berg säger:

– Vi lyssnar på närboende och andra intressenter och det kommer vi så klart att fortsätta med.

Tivedens nationalpark. Foto: Anki Hammar http://www.natursidan.se/fotografer/anki-hammar/

Tivedens nationalpark. Foto: Anki Hammar 

Länsstyrelsen har inte tittat på det aktuella området, så de kan inte uttala sig om skogen som ska avverkas är skyddsvärd eller inte. Generellt så jobbar de med större arealer än fyra hektar, säger Johan Wretenberg, chef på Naturskyddsenheten på Länsstyrelsen i Örebro. Han vill belysa att länsstyrelsens uppdrag är att skydda värdekärnor, det vill säga skyddsvärd gammal skog med ovanliga arter och värdefulla strukturer, exempelvis död ved. Länsstyrelsen jobbar med verktygen naturreservat, nationalparker och naturvårdsavtal enligt Naturvårdsverkets riktlinjer och miljöbalken.

I skogen som nu ska avverkas finns det tjädrar, enligt de som bor i närheten. Johan Wretenberg menar att fyra hektar är ett för litet område för att säga om det finns tjädrar där för tjädrar kräver mycket stora arealer skog.

– Begreppet buffertzon är inget instrument som finns enligt miljöbalken vilket gör det svårt för länsstyrelsen att verka för detta kring Tivedens nationalpark, säger Johan Wretenberg. Vi har helt enkelt inte det uppdraget. De finns områden i länet som är mer skyddsvärda som måste prioriteras och vi har för begränsat med pengar för att jobba med att skydda skogen kring nationalparken.

– Ett sätt att få skyddszoner runt Sveriges nationalparker skulle ju kunna vara att grupper startas som försöker påverka så att länsstyrelsens uppdrag ändras. Nationalparken kommer snart att utvidgas och då blir den närmare 2000 hektar stor, säger han.

Markåtkomsten till den nya nationalparken är i stort sett klar, det är bara en liten del där förhandlingar fortfarande pågår med Sveaskog. Det förslag som finns är att utvidga parken väster och öster om nationalparken från 1 350 hektara till 2 040 hektar. Naturvårdsverket räknar med att detta förslag kommer att gå igenom.

Eva Karlsson Berg på Sveaskog menar att en anledning till att avverkningarna är nödvändiga är att de försörjer många i kommunen:

– I området kring Laxå finns mycket skog och skogsindustri som sysselsätter en stor del av befolkningen. Sveaskog försörjer flera av industrierna, såsom Setras såg i Hasselfors och Aspa bruk i Askersund, med skogsråvara, säger Eva Karlsson Berg.

Enligt siffror från kommunen så stämmer det inte att skogsindustrin sysselsätter så många som Sveaskog vill påstå. Det är bara 5 procent av Laxå kommuns invånare som jobbar inom kategorin skogsbruk/jordbruk (SCB 2014). Många fler är beroende av de turister som kommer till orten, enligt kommunen och Ekoturismföreningen.

Tiveden. Foto: Anki Hammar http://www.natursidan.se/fotografer/anki-hammar/

Tiveden. Foto: Anki Hammar 

Eva Karlsson Berg igen:

– Vårt bidrag till staten och allas vår välfärd möjliggörs genom långsiktigt, hållbart brukande av skogen, och skogsbruket har stor betydelse för att hela landet ska leva. Vi avsätter 20 procent av skogsinnehavet i Sverige för naturvård, bland annat i form av ekoparker och naturvårdsskogar. Vi anpassar våra avverkningsmetoder efter förutsättningarna med hänsyn till vattendrag, natur- och kulturvärden. Och vi lyssnar på närboende och andra intressenter och tar hänsyn till upplevelsevärden, till exempel på det sätt som vi gör i Tiveden. Att marken ofta blir sönderkörd vid avverkning är något som Sveaskog jobbar hårt med, säger hon.

Lovisa Larsson bor i Tiveden och är en av dem som är engagerad i frågan. I början av januari ordnade hon en aktivitetsdag i skogen mot den kommande avverkningen vid Kyrkstigen. Hon säger:

– De fyra hektar som ska avverkas är en av de 100 provytor som kommer att avverkas i olika omfattning, alltifrån gallring till slutavverkning de närmsta 5 åren. Varje år kommer entreprenörerna i området få in material att ta ställning till. Problemet ligger i att det inte går att göra något ogjort. Sveaskog har arealer där de prövar kalhyggesfritt skogsbruk, ett i närheten av Vättern. Ett ärligt försök eller bara green-washing?

Källor: NaturvårdsverketSCB

Tidigare artiklar i ämnet:
• 
Kalhyggen hotar naturturismen i Tiveden
 Skogarna intill Tivedens nationalpark riskerar att slutavverkas