Svampar har nyckelroll för återställning av skogar

Förstörelsen av världens skogar och skogsekosystem är en central orsak till både klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald i världen. Det talas allt mer om att återställa våra skogar, inte minst med EU:s naturrestaureringslag, men då ligger fokus ofta på att återuppbygga kollagringen ovan mark. I en ny studie lyfter forskare vikten av de förbisedda underjordiska ekosystemfunktionerna. Växternas samspel med mykorrhizasvampar har en nyckelroll för att bygga upp både kollager och biologisk mångfald i skogen och ger stöd åt flera ekosystemfunktioner samtidigt.

South China Botanical Garden i samarbete med forskningspartner från Tyskland, USA, Tjeckien, Nederländerna och Italien, har undersökt samspelet mellan växter och mykorrhiza och rollen det spelar och kan spela i olika skogars återhämtning. Tropiska skogar har högst biologisk mångfald och kolupptagningskapacitet, men är samtidigt de mest utsatta för avskogning, markomvandling och bränder. Där tenderar kollagren att återhämta sig snabbare än vad den biologiska mångfalden gör efter kraftiga störningar som exempelvis en avverkning.

Europas ”sekundära skogar” ger färre ekosystemtjänster

I Europa, skriver forskarna, växer det förvisso upp ”sekundära skogar” efter avverkningar, men dessa skogar (ofta trädplanteringar) lagrar mindre kol och levererar färre ekosystemtjänster än urskogar. Dessutom drabbas våra boreala skogar i allt högre grad av ”klimatdrivna störningar” som torka och bränder, vilket ytterligare försämrar skogarnas förmåga att lagra kol och bibehålla sin återhämtningsförmåga.

Men mykorrhizasvampar skulle kunna spela en nyckelroll i att återskapa skogliga ekosystem. Dessa svampar binder samman kol- och näringscykler och förser rötterna med fosfor och kväve, vilket skapar ett effektivt flöde av resurser mellan växter och jord. Tidigare studier har visat att det lagras 2-3 gånger så mycket kol under marken än över marken i boreala skogar.

Ytliga och djupa svampar

Vissa svamparter (Arbuskulära mykorrhizasvampar (AM)) agerar ”djupa kolingenjörer” som skapar organiskt material i djupare jordlager och viktig ”lövkompost”. På så sätt skapas långsiktig koldioxidlagring och dessutom förbättras jordens vattenhållningsförmåga och fertilitet – grunden för ett hållbart ekosystem.

Andra svampar (ektomykorrhizala svampar (ECM)) fungerar mer som ”ytaktiva förvaltare” tillsammans med sina växter. Dessa samarbeten producerar lövförna som bryts ned långsamt och förser växter och mikrober med näringsämnen. ECM hjälper ekosystemet på kort sikt medan AM är mer på lång sikt.

Svampar är en underjordisk lösning

I sin studie har forskarna tagit fram en praktisk arbetsprocess för restaureringsprojekt där det gäller att hitta lämpliga arter av växter och mykorrhizatyp (AM eller ECM) för olika skogar. Över lag behövs dock en blandning av AM- och ECM-associerade växter för att optimera resurser och koldioxidfördelning, inte minst i våra boreala skogar, skriver de.

Forskarna anser att deras studie erbjuder en viktig ”underjordisk lösning” för FN:s globala avtal för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030.

Källor: Phys och Trends in Ecology& Evolution