Svampar är antingen snåla och sparsamma eller slösaktiga och generösa
Vissa svampar satsar på ”live fast, die young”. Andra arter hushåller hårt på resurserna.
Fnöskticka.
Den nya forskningen från Lunds universitet handlar till stor del om svampars hyfer. Det är tunna celltrådar som är en viktig del av svamparna. Hyferna tar upp näring genom att bryta ned organiskt material som blad och grenar och hjälper även till att föröka svamparna. Under marken bildar hyferna stora nät, så kallat mycel.
Forskarna har undersökt hur svamparna hanterar sitt mycel när de växer. De upptäckte att det skiljer sig mycket mellan olika arter.
– Resultaten visar att de studerade svamparna kan delas in utifrån två tydliga strategier. Det finns en ”slösaktig” grupp som lämnar kvar stora mängder inaktivt mycel, och en ”sparsam” grupp som snabbt återvinner större delen av sitt mycel under tillväxt, säger Dimitrios Floudas, biologiforskare vid Lunds universitet.
Lev fort och generöst eller långsamt och snålt
Svamparna med ”live fast, die young”-strategi lever oftast på kortlivade träsubstrat som kvistar och grenar och har över huvud taget kortare livscykler. Det lönar sig inte för dessa arter att återanvända näringen i det kvarvarande mycelet.
En helt annan strategi har de sparsamma arterna. De lever längre och för dem är det viktigt att återvinna sitt mycel så att de kan de bevara näringsämnen. På så sätt behåller de näringen själva istället för att hoppstjärtar, kvalster och mikrober ska få tillgång till den. Dessa svampar lever mestadels på långlivade substrat som stora stockar.
Pappersgröppa – en av de kortlivade arterna som ingick i studien.
– Det mest överraskande var att arter som vi på makronivå uppfattar som långsamma – svampar som växer på trädstammar under flera år utan att dö ut – var snabbast på att återvinna sitt mycel på mikroskalan. Samtidigt lämnade de alltid små delar av sitt nätverk kvar – ett slags ”stand-by-mycel” redo att växa igen om resurserna plötsligt ökar, säger Kristin Aleklett, biologiforskare vid Lunds universitet.
Avgörande för kollagring
Studien kan ge ledtrådar både om skogens ekosystem och kolbildning, som till stor del finns under markytan. Tidigare studier har visat att svampar har en nyckelroll för återställning av skogar och att de är avgörande för att minska koldioxid-utsläppen.
– Svampar spelar en avgörande roll för kolbindning i våra skogar. Olika arter gör helt olika jobb. Det visar tydligt varför biologisk mångfald är så viktigt, säger Dimitrios Floudas.
Svampar som ingick i studien
| Art | Ekologi | Typ av fruktkropp |
|---|---|---|
| Hartsticka | Saprotrofisk* och något parasitisk art. Oftast vid levande bokträd och ibland på andra trädslag. | Långlivad |
| Sprängskinn | Lever på tunna och döda kvistar och grenar av lövträd, ofta fortfarande fästa vid trädet. | Kortlivad |
| Pappersgröppa | Växer på fallna grenar och stammar av alm och andra lövträd såsom björk och lönn. | Kortlivad |
| Klyvblad | Saprotrofisk svamp som växer snabbt och koloniserar färska växtvävnader. | Kortlivad |
| Korkticka | Saprotrofisk svamp, vanligt förekommande på dött trä av lövträd. | Långlivad |
| Fnöskticka | En vanlig svamp som växer på levande och döda lövträd, samt vissa barrträd. | Långvarig |
Källor: Lunds universitet och New Phytologist
