”Superhabitat” nyckel till att rädda hajar
Ny forskning har undersökt vad som kan krävas för att hjälpa marina djur som rör sig över stora ytor. De kom fram till att det kan finnas ”superhabitat” som är viktigare att skydda än att en viss yta blir reservat.
Grå revhaj.
Lösningen för att rädda rörliga marina djur kan även handla om att välja ut rätt område, även om det är litet. Det säger Yannis Papastamatiou, docent i biologi vid Florida Internatonal University och huvudförfattarna till en ny studie i ämnet.
En sådan plats är Fakarava-kanalen. Den är drygt en kilometer lång och hyser en stor population på cirka 500 grå revhajar. Med hjälp av undervattensobservationer och högteknologiska biologgers som gav väldigt mycket information om hajarna kunder forskarna konstatera att i kanalen finns allt som hajarna behöver i sina liv. Här kan de para sig, föda sina ungar och även ”rengöra sig” med hjälp av mindre fiskar som äter upp parasiterna som går på hajarna.
Värt att leta efter ”superhabitat”
Många av de märkta hajarna som forskarna kunde följa i detalj spenderade upp till 90 procent av sin tid i kanalen och det kan vara värt att leta efter andra, liknande ”superhabitat” för att skydda världens hajar.
– Genom att skydda dessa unika korridorer kan vi skydda ett oproportionerligt stort antal hajar och säkerställa kontinuiteten i hela deras livscykel i ett relativt litet område. Vi vet inte hur sällsynta dessa superhabitat är. Fakarava-kanalen kan vara unik, men jag misstänker att det finns andra. Superhabitat kommer aldrig att ersätta behovet av stora skyddade områden, men de bör definitivt inkluderas i bevarandeplanering och bevarandeinsatser, säger Yannis Papastamatiou.
I dagsläget är Fakarava-kanalen en del av ett biosfärområde som är upptaget på UNESCO:s världsarvslista och därmed skyddat.
Källor: Florida International Institute och Biological Conservation
