Studier om hur risken för tågolyckor med djur kan minskas

Älgar vid järnvägsspår. Foto: SLU

Tusentals däggdjur skadas eller dödas längs våra järnvägar. Det är också den vanligaste dödsorsaken för kungsörnar. Nu försöker forskare komma fram till hur djuren lättast skräms bort från spåren.

Mellan 2001 och 2016 rapporterades det in över 62 000 incidenter med däggdjur längs våra järnvägar. Sammanlagt hela 38 däggdjursarter var inblandade, men de vanligaste var rådjur (35,5 procent) och älg (26,8 procent) följt av ren, tamdjur, hjort (kronhjort och dovhjort) och vildsvin. När det ligger döda djur längs rälsen lockar det i sin tur rovdjur dit som också riskerar att bli påkörda. Av 226 döda kungsörnar under åren 1993-2009 dog till exempel 93 efter kollision med tåg. Det är den överlägset vanligaste dödsorsaken för kungsörnar i Sverige och Trafikverket får kritik av föreningen Kungsörn Sverige för att inte mer görs för att förhindra kollisionerna.

Förutom djurens lidande och den psykiska påfrestningen för lokförare kostade viltolyckorna på järnväg också samhället ungefär 1,5 miljarder kronor enligt en uppskattning från 2014. Nu har forskare vid SLU undersökt hur skadorna kan minska.

– Genom att filma djurens beteende från lokförarnas hytt har vi fått ökade kunskaper om hur bland annat rådjur och älgar reagerar på ankommande tåg. I de allra flesta fall flyr djuren från tåget i god tid, till och med innan de blev synliga på videon, säger Andreas Seiler, forskare på SLU.

Filmkamerorna fångade 635 händelser med älg och rådjur. De kunde konstatera att djuren i snitt börjar fly när tåget är 78 meter bort. Om tågens tuta används ökar distansen med 44 meter, men då sprang rådjuren oftare mot tågspåren. Älgarna påverkades inte av signalerna. När tåget körde i högre hastigheter reagerade älgar ännu senare än 78 meter, medan rådjurens reaktionsavstånd inte ändrades.

Det är med andra ord inget enkelt problem att lösa, men forskarna kunde konstatera att tidig upptäckt och varning är viktigt för att minska risken. För att lokförarna ska kunna upptäcka djuren tidigare föreslår forskare att det dels röjs mer buskar och sly längs spåren och dels att det installeras ny teknik som värmekameror eller strålkastare med längre räckvidd.

Människoröster är det mest skrämmande
I en annan studie jämförde forskare vilka ljud som lättast skrämmer bort älgar från en saltsten. De testade med hundskall, fågelsång och människoröster och fann att människoröster var det effektivaste, men att det bara fungerade i 3 av 4 fall.

Nu ska Trafikverket testa ljudskrämmorna nära Trollhättan för att utvärdera dem. Kungsörn Sverige vill bland annat se fler ekodukter eller andra faunapassager och fler fungerande viltstängsel. Men Andreas Seiler på SLU säger att det är dyra lösningar.

– Det är viktigt att hitta nya metoder för att skydda vilt. Stängsel och faunabroar har i regel god effekt och kan med fördel användas på särskilt olycksdrabbade sträckor. Men de är för dyra för att användas överallt. Därför behöver vi även andra, kompletterande och kostnadseffektiva åtgärder säger Andreas Seiler.

LÄS ÄVEN:
• Hård kritik mot att inget görs mot kungsörnens största hot
• Studie av påkörda djur avslöjar arter som hotas av vägar
Viltolyckor ökar kraftigt – vägtunnlar för djur effektiva
• Så minskar du risken för viltolyckor
• Stor satsning på att minska viltolyckor på järnväg

Källa: SLU