Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde
Unesco beslöt nyligen att Sverige får sitt åttonde biosfärområde. Därmed ska det artrika, 110 000 hektar stora området i Skåne vara ett modellområde för hållbar utveckling.
Vit stork.
Storkriket ingår därmed i det globala nätverket med över 700 biosfärområden i fler än 130 länder. Grundtanken med ett biosfärområde är att de ska fungera som arenor för forskning, undervisning, innovation och lokal utveckling och målet är att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
– Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket.
Bland de artikaste i landet
Det 110 000 hektar stora området mellan Eslöv, Lund och Sjöbo tillhör de artrikaste i landet berättade Per Blomberg, ordförande för Lunds Naturskyddsförening och en av projektledarna i biosfärområdet under kandidaturen 2021-2022, för Natursidan i fjol.
– Storkriket har mycket höga naturvärden med Ramsarområde för våtmarker med främst fågelliv vid Vombs och Karups ängar i Klingavälsåns dalgång samt Krankesjön. Dessutom är det militära övningsområdet Revingefältet ett landets viktigast sandmarker och Natura 2000-område. I området finns dessutom flera unika ädellövskogar i till exempel Dalby Söderskog, Häckeberga, Övedskloster och Snogeholm. Sammantaget har området flest rödlistade arter i landet med över 1000 arter.
Modellområde för hållbar utveckling
Naturvårdsverket lyfter att Storkriket är en ”förebild för hur vi kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet”. För även om inte ett biosfärområde har någon juridisk skyddsstatus så ska biosfärområden vara en viktig del av arbetet med att uppnå FN:s Agenda 2030 och behöver därmed jobba mot en hållbar utveckling. Dessutom behöver de årligen visa att de jobbar med de här frågorna för att behålla sin status som biosfärområde.
– Biosfärområden ska vara modellområden och testbäddar för hållbar utveckling, berättade Anna-Karin Poussart, som varit biosfärkoordinator och verksamhetsledare de senaste tre åren, för Natursidan i fjol.
