Stor studie av svenska pollinatörer

Bålgetingblomfluga besöker blomma. Foto: Erik Hansson

Det finns stor kunskapsbrist om vilka insekter som bidrar till pollineringen, men det är betydligt fler än de mest kända grupperna. Det är två av slutsatserna i en ny stor rapport från SLU Artdatabanken.

Studien har gått igenom nästan 24 000 svenska arter och kunde bara hitta tillräckligt med information om 13 400 av dem. Ungefär en tredjedel av dessa, cirka 4 400 arter, har nektar eller pollen som näringskälla. Drygt 1 700 arter är helt beroende av nektar eller pollen. Störst andel blombesökare finns hos fjärilar (63 procent), följt av steklar (50 %) och tvåvingar (35 %). Men även var tionde skalbagge besöker blommor. Av de blombesökande insekter som också bedömts i senaste rödlistan (2 725 arter) är 581 (ungefär 21 procent) rödlistade.

När det gäller vilka växter som har flest besök av insektsarter är det framför allt växtfamiljerna flockblommiga, korgblommiga och rosväxter. Enligt en studie från nordvästra Europa (Ellis & Ellis-Adam 1993) var det björnloka som lockade flest insektsarter (436 arter), följt av ”ogräsmaskrosor” (375) och vildmorot (314).

Kunskapsbrist och systematiska fel
För de ungefär 44 procent av insekterna som det inte finns några uppgifter om utgör steklarna den största gruppen med över 6 000 arter, men det saknas också kunskap om drygt varannan fjäril, framför allt nattlevande och små arter. Man vet helt enkelt inte vad de lever av. Det finns också ofta systematiska fel i bedömningar som enbart baseras på iakttagelser i naturen. Exempelvis att stora och iögonfallande insekter och blommor överskattas och observeras oftare. Natt- och skymningsaktiva arter underskattas och insekter som inte går att artbestämma i fält kopplas sällan till specifika blommor.

– I dag saknas kunskap om många insekters blombesök och deras bidrag till pollinering. Sambanden mellan insekter och blommor är komplexa, alla blombesökare bidrar inte till pollinering. Däremot kan åtgärder för att gynna vilda pollinatörer även gynna många insekter som är knutna till blommande växter. Det är viktigt eftersom insekter både i Sverige och runt om i världen minskar dramatiskt, och det gäller både till artrikedom och till individantal, berättar Karin Ahrné, kontaktperson vid SLU Artdatabanken.

I studien påpekar forskarna också att det återstår att se vilken roll som blombesökande insekter faktiskt spelar som pollinatörer. Det är ibland komplexa samband som råder och mycket kunskap saknas även på det området.

En annan viktig slutsats i rapporten är att många insekter nyttjar olika näringskällor i olika livsstadier. Mest känt är kanske fjärilslarver som äter växter medan de vuxna förlitar sig på näring från blommor. Det finns också larver som är svampätare, nedbrytare, rovdjur och parasiter. Vissa flygande insekter lever också av sav från lövträd eller bladlusdagg.

Sist men inte minst kom studien fram till att pollinatörerna finns spridda i många olika livsmiljöer. Även om de flesta blombesökande arter är knutna till (i fallande ordning): jordbrukslandskapet, skogslandskapet och urbana miljöer, så återfinns de även i våtmarker, strandmiljöer och fjäll.

– Det är viktigt att bevara olika livsmiljöer för en mångfald av arter för att gynna biologisk mångfald och upprätthålla väl fungerande ekosystem – en slutsats som i allra högsta grad gäller för blombesökande insekter och därmed även för vilda pollinatörer, säger Maria Widemo, enhetschef på Artenheten, Naturvårdsverket.

LÄS ÄVEN:
• Spyflugor och andra okända pollinerare ska få uppmärksamhet
• Både bin och fåglar behövs för bra kaffeskörd
• Luftföroreningar slår hårt mot pollinatörer
• Global genomgång: Hur beroende är växter av pollinatörer?
• Ny rapport: ”Jordbruket måste ha mer fokus på pollinatörer”

Källor: Naturvårdsverket, SLU Artdatabanken och rapporten ”Blombesökande insekter”