Statsbudgeten 2026 får hård kritik från miljö­organisationer

I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2026 föreslås en miljöbudget på 19,6 miljarder för 2026. Det är förvisso en ökning med 3,1 miljarder jämfört med 2025, men det är fortfarande fyra miljarder lägre än förra regeringens miljöbudget för 2022. Samtidigt som miljöbudgeten minskats kraftigt under mandatperioden har Tidöpartierna ökat de fossila subventionerna.

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen, påpekar att miljöbudgeten inte kommer vara tillräckligt för att nå klimat- och miljömålen.

– Tvärtom leder regeringens politik till att utsläppen ökar kraftigt. Det är allvarligt och oansvarigt och bryter mot regeringens egna löften till väljarna om att klara klimatmålen, säger hon och fortsätter:

– Regeringen satsar mer på att subventionera fossila bränslen än vad hela miljöbudgeten uppgår till. Det är ekonomiskt vanvett att sponsra klimatkrisen med skattepengar – staten måste avskaffa de fossila subventionerna. Vi saknar dessutom de helt nödvändiga satsningarna på att öka takten på järnvägsunderhållet, bygga fler järnvägsspår och stötta kommunerna med mer pengar till cykel- och kollektivtrafik, säger Beatrice Rindevall.

Mindre till skogsägare som vill skydda skog

Förutom otillräcklig satsning på klimatåtgärder så blir det inte heller mer pengar till skogsägare som vill få betalt för att skydda sina skogar. Anslaget för att skydda värdefull natur minskade med en tredjedel inför 2023 och budgeten för 2026 ligger på samma nivå. Det riskerar att leda till missnöjda skogsägare som väljer att avverka istället för att vänta på ersättning.

– Anslagen till skydd av natur är långt ifrån tillräckliga och regeringen förväntar sig att de minskar rejält under kommande år. Våra svenska skogar är i ett sånt ansträngt läge att vi riskerar att missa EU-målen om koldioxidupptagning i skog och mark, men istället för att satsa på ökat skydd som vi vet fungerar för att komma närmare målen lägger regeringen 1,7 miljarder på tekniska experiment för upptagning av koldioxid, så kallad CCS, säger Erika Bjureby, Sverigeschef på Greenpeace.

”Ökning” är en halvering

Regeringen och SD utannonserade en satsning på skötsel av skyddad natur, men de ytterligare 100 miljoner som ska skjutas till år 2026 gör att skötsel av skyddad natur och upprustning av vandringsleder bara får hälften så mycket pengar som anslaget under förra mandatperioden.

Beslutet att kraftigt minska antalet vargar i Sverige, från drygt 300 till 170 individer, är väldigt kostsamt. Regeringen lägger till 2028 totalt 338 miljoner kronor på att hålla vargstammen på så låga nivåer.

– Det hade varit bättre att satsa pengar på att höja stödnivån till förebyggande åtgärder som skyddar tamdjur och att ge full ersättning till dem som drabbas av skador orsakade av rovdjur, skriver Naturskyddsföreningen.

Kärnkraftsatsning som lägger våt filt över förnybar el

Både Naturskyddsföreningen och Greenpeace är också kritiska till regeringens satsning på kärnkraft:

– Ny kärnkraft är ett ekonomiskt högriskprojekt och en klimatbluff. Tidöregeringens kärnkraftsprojekt kommer att lägga ett massivt skuldberg på svenska skattebetalare och minska reformutrymmet för framtida regeringar. Miljardsubventionerna till kärnkraft lägger också en våt filt över förnybar elproduktion som mycket snabbare skulle bidra till stora utsläppsminskningar och mer el. Vi förväntar oss att riksdagen tar ansvar och röstar ner regeringens budget, säger Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace.

Mindre pengar till friluftsliv

Friluftsfrämjandet påpekat att anslagen till friluftsorganisationerna har ökat något under mandatperioden, men att det i praktiken är en minskning då det inte kompenserar för inflationen. De välkomnar också en liten satsning på fem miljoner kronor för friluftsliv i socioekonomiskt utsatta områden.

– Vi är många som vill bidra till att öka den fysiska aktiviteten och beredskapen och samtidigt minska den psykiska ohälsan och ensamheten. Det är därför beklagligt att regeringen missar den folkhälsopotential som det ledarledda motionsbaserade friluftslivet både kan och vill bidra med. Genom ett ökat organisationsanslag skulle fler ledare kunna utbildas och därigenom skapa motionsbaserade aktiviteter för fler, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Hon fortsätter:

– Vi hoppas att oppositionspartierna i sina budgetmotioner tar höjd för den fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet, som kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog i sitt slutbetänkande, och Miljömålsberedningens anslagsförslag om värdefull natur, säger Kristina Ljungros.

Källor: Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Greenpeace