Skövlingen av skyddsvärda skogar del 5: Sveaskog avverkar nyckelbiotop i Norrbotten

Rester av den avverkade gamla granskogen som växte på båda sidor om en skogsbäck. Foto: Björn Mildh

Rester av den avverkade gamla granskogen som växte på båda sidor om en skogsbäck. Foto: Björn Mildh

Det finns många exempel runt om i Sverige där skog med höga naturvärden har kalavverkats de senaste åren av skogsbolag. Detta sker fast det går mot skogsvårdslagen men det sker nästan aldrig att bolagen åker fast för miljöbrott. Avverkningarna fortgår utan att någon lägger sig i. Ett sådant typexempel finns i Norrbotten, vid Njoka i Arvidsjaurs län.

• Läs alla delar i vår artikelserie om Skövlingen av skyddsvärda skogar.

Där upptäckte Björn Mildh, ideell naturvårdare och medlem i Naturskyddsföreningen och Föreningen Skydda Skogen, att en gammelskog full med rödlistade arter kalavverkats av Sveaskog. Den fem hektar stora skogen som växte längs en bäck hade från början lämnats kvar efter tidigare avverkningar som en kantzon. Skogens naturvärden måste ha uppmärksammats tidigare och sparats men sedan ändå avverkats, trots höga naturvärden.

– Många av de granar som höggs ned var mycket grova och gamla. Det var naturvärdesträd, säger Björn Mildh.

Naturvärdesträd är träd som har hunnit utveckla särskilda naturvärden, exempelvis äldre grova träd med håligheter och mulm. Mulm är det lösa material som samlas inuti ihåliga, gamla träd och som hyser många arter som till exempel skalbaggar. Sådana gamla träd är viktiga för bohål till ugglor och hackspettar. Sveaskog har förbundit sig att inte att inte avverka naturvärdesträd eftersom de är FSC-certfierade (Forest Stewardship Council). FSC har ett regelverk som innebär att medlemmar inte får hugga ned nyckelbiotoper eller naturvärdesträd.

Resterna av den gamla, grova granskogen med höga naturvärden som Sveaskog avverkade söder om bäcken. Även detta hygge gränsar mot ungskog.Foto: Björn Mildh

Resterna av den gamla, grova granskogen med höga naturvärden som Sveaskog avverkade söder om bäcken. Foto: Björn Mildh

– I skogen har det även funnits gott om grova lågor, det vill säga nedfallna, döda träd. De har varit livsrum för ett stort antal rödlistade arter, säger Björn Mildh.

Björn Mildh hittade svampar och lavar på hygget som granticka, ullticka, vaddticka, vitgrynig nållav, samt den exklusiva arten blackticka. Blacktickan är en svamp som är en urskogsindikator och signalerar mycket höga naturvärden. Den kräver konstant luftfuktighet som är hög och jämn.

Vid bäcken fanns svampar och lavar som rosenticka, knottrig blåslav, gytterlav, luddlav veckticka, timmerticka, violmussling och ulltickeporing. Arterna visar att en stor biologisk mångfald har funnits i skogen och att det var en nyckelbiotop. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. De har en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade växter och djur.

I ett brev till Sveaskog frågade Björn Mildh varför denna bäckskog avverkades eftersom den höll naturvärden av nyckelbiotopsklass. Sveaskog har svarat och sagt att skogen inte höll de naturvärden som han påvisat. Men Sveaskog vägrar visa sin egen rapport från sin naturvärdesinventering över området. Sveaskog har även vägrat uppge om skogen varit naturvårdsskog som nerklassats till produktionsskog innan den avverkades.

– Ett skäl till de ökade avverkningarna i Norrbotten den senaste tiden är att Sveaskog (som äger en stor del av marken i länet) har klassat ner ett stort antal av sina naturvårdsskogar med hög ambition att spara, så att de nu räknas som produktionsskogar klara att avverkas, säger Björn Mildh.

Lappuggla. Lappugglebo kan huggas ned utan påföljd av skogsbolagen. Foto: Zsombor Károlyi http://www.natursidan.se/fotografer/zsombor-karolyi/

Lappuggla. Lappugglebo kan huggas ned utan påföljd av skogsbolagen. Foto: Zsombor Károlyi

Enligt en artikel i Sveriges Natur är Sveaskog ett pressat bolag som systematiskt omklassar unik naturskog för avverkning. Minst 25 skyddsvärda skogar riskerar att huggas ned i strid med bolagets FSC-certifiering. I sin jakt på avkastning till staten arbetar Sveaskog i strid mot de miljömål som riksdagen antog 1999 och som kräver att den biologiska mångfalden ska bevaras.

Skogsbolagen kan komma undan trots att de avverkar skyddsvärd skog, för skogsvårdslagen ger inga påföljder för den som bryter mot den. Björn Mildh säger:
Skogsvårdslagen är inte kopplad till Brottsbalken. Därför klarar sig skogsbolagen undan påföljd för gjorda övertramp.

Han ger ett exempel:
– Om jag eller du gräver upp nornor (norna är en sällsynt skogsorkidé som är fridlyst) eller andra totalfredade växter i skogen, kan vi bötfällas. Om brottet upprepas eller är grovt kan vi till och med dömas till fängelse enligt Brottsbalken. Men för skogsbolagen innebär totalfredning ingenting. Lagen gäller inte för dem.

Han fortsätter:
– Skogsbolagen kan kalhugga och markbereda hur många nornaväxtplatser som helst utan att riskera något straff. År efter år. Samma gäller fridlysta fåglar. Skogsbolagen kan utan påföljd såga ner ett lappugglebo med ungar. Till och med örnbon har sågats ner och allt kan göras ostraffat.

Källor: Skogsstyrelsen, Sveriges Natur