Skövlingen av skyddsvärda skogar del 4: Fjällnära skog ska kalavverkas

Sjön Messlingen med den hotade skogen synlig på andra sidan. Foto: Håkan Thenander

Sjön Messlingen med den hotade skogen synlig på andra sidan. Foto: Håkan Thenander

Sydost om sjön Messlingen i Härjedalen avverkades ett område gammelskog för fem år sedan. Det var en del av en skog som ingick i ett stort väglöst skogsområde upp mot fjällen. Nu har en skogsbilväg dragits fram och skogen hotas åter av avverkning. Höga naturvärden och friluftslivet drabbas eftersom tre vandringsleder går precis där det ska huggas.

• Läs alla delar i vår artikelserie om Skövlingen av skyddsvärda skogar.

Avverkningen 2011 blev startskottet för kampen att skydda skogen i Messlingen. 200-åriga granar hade fällts, ett biflöde till Mittån hade drabbats och fina vandringsleder hade påverkats av skogsmaskiners framfart. Något som många upprördes över. Håkan Thenander, som har en stuga i byn Messlingen och är medlem i Föreningen Skydda Skogen säger:

– Skogarna vid södra sidan av byn Messlingen inventerades 2011 av Naturskyddsföreningens inventerare Olli Manninen. Det har lett till att delar av skogen är skyddad eftersom den innehåller nyckelbiotoper. Andra delar är fortfarande oskyddade.

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden, enligt Skogsstyrelsen. Dessa områden har egenskaper som gör att de är viktiga för att hotade eller missgynnade arter i skogen ska ha möjlighet att överleva.

Nu, 2016, finns fyra aktuella avverkningsanmälningar, en norr om sjön Messlingen och tre söder om sjön. Alla i fjällnära skog. Förutom att skyddsvärd gammelskog kommer att skövlas så kommer tre vandringsleder på södra sidan av sjön också att påverkas. Håkan Thenander säger:

– När jag såg att skogen sydost om sjön avverkningsanmälts så kontaktade jag Skogsstyrelsen och påpekade att en vandringsled mot Kovvograven finns där, men de hade inte en aning om den! Kovvograven är en vacker och storslagen ravin som förr, enligt sägen, användes som förvaringsplats under orostider.

Här avverkades 200-årig fjällnära skog 2011. Nu hotas ännu mer att huggas. Foto: Håkan Thenander

Här avverkades 200-årig fjällnära skog 2011. Nu hotas ännu mer att huggas. Foto: Håkan Thenander

En av de fyra avverkningsanmälningarna har redan beviljats men har nu överklagats av Naturskyddsföreningen. Det är ett skogsområde på 16-17 hektar fjällnära skog som ligger mitt i området precis söder om sjön Messlingen.

– Naturskyddsföreningen i Jämtland har överklagat både avverkningsanmälan och bygget av en skogsbilväg. Byarådet i Messlingen, Stugföreningen och olika privatpersoner stöder överklagan som nu ligger i Förvaltningsrätten, säger Håkan Thenander.

En arbetsgrupp jobbade tillsammans med Skogsstyrelsen förra året fram ett förslag till den privata markägaren som äger den hotade skogen. Genom ett naturvårdsavtal från Skogsstyrelsen skulle ersättning betalas ut i samma storlek som avverkningarna skulle ge. Erbjudandet från skogsstyrelsen var unikt och det första i sitt slag i Härjedalen. Men markägaren tackade nej och vill nu avverka.

Håkan Thenander säger:
– Det ser inte klokt ut i naturen på flera håll i Härjedalen. Det har avverkats på hela bergssidor så att de är alldeles kala. Att ingen i Sverige reagerar över detta eller gör något är ofattbart och det tas heller aldrig upp i media. Han fortsätter:

– Jag skäms över att vara svensk. Att inte svenska folket sätter ned foten för att stoppa avverkningarna, de bara låter detta ske!

Skogsbilvägen har dragits rakt över vandringsleden. Foto: Håkan Thenander

Skogsbilvägen har dragits rakt in i väglöst land och möjliggör fler hyggen, den går över vandringsleden. Foto: Håkan Thenander

I somras inventerades de oskyddade skogarna vid sjön Messlingen av ideella inventerare som var deltagare på ”Forskningsresan till Naturvårdens Utmarker”. Forskningsresan är en årlig händelse som ordnas av föreningen Skydda Skogen tillsammans med Naturskyddsföreningen. Oskyddade skogar med höga naturvärden finns främst i glesbefolkade delar av landet norr om Dalälven och det är till dessa områden som forskningsresans medlemmar far. Johan Moberg som har författat 2015 års forskningsrapport säger:

– Vi vill göra något för att bevara de sista kvarvarande resterna av artrika naturskogar i Sverige. Vi vill ha ett ekologiskt hållbart skogsbruk och där passar kalhyggesbruket dåligt in.

Forskningsresan bjuder varje år in personer från hela landet till de hotade skogarna för att de med egna ögon ska kunna se vad som hotas av dagens skogsbruk. De inventerar och rapporterar till Skogsstyrelsen och bidrar på så sätt till skyddet av Sveriges sista naturskogar.

Spår efter tretåig hanckspett på en gran i den hotade skogen i Messlingen. Foto: Håkan Thenander

Spår efter tretåig hanckspett på en gran i den hotade skogen i Messlingen. Foto: Håkan Thenander

– Skogsstyrelsen har så knappa resurser att de endast hinner kolla på 1 procent av Sveriges skogar innan de avverkas, säger Johan Moberg.

Om skogarna vid Messlingen hade inventerats ordentligt från början av Skogsstyrelsen, hade inte avverkningarna kunnat ske lika lätt, menar Håkan Thenander.

I den avverkningsanmälda områdena vid sjön Messlingen som Forskningsresans deltagare inventerade, påträffades många rödlistade arter. Exempelvis kungsörn och kungsfågel. Där finns torrakor med bohål och många spår av tretåig hackspett. Där växer tallar som är mellan 100 och 200 år gamla och grova granar som är uppemot 250 år. Det finns sällsynta vedsvampar som endast växer i sådana här miljöer som rosenticka, spricksporing och gräddporing. Gamla rönnar med njurlavar och skrovellav. Alla är rödlistade arter. Där finns även gott om lavskrikor.

Hökuggla, en av de fåglar som lever i skogen som ska avverkas.Foto: Håkan Thenander

Hökuggla, en av de fåglar som lever i skogen som ska avverkas. Foto: Håkan Thenander

– Kungsörnen har sitt revir i skogen. Kungsörn kräver stora, gamla tallar som orkar bära det tunga boet. Precis sådana tallar finns i denna skog. Där lever även björn och i deltaområdet ned mot sydost finns oerhört mycket fåglar, precis i närheten där det ska avverkas, säger Håkan Thenander

Johan Moberg säger som flera andra jag har intervjuat och som är insatta i skogsfrågar: Att skogsvårdslagen borde ingå i Miljöbalken, då skulle markägare och skogsbolag vara tvungna att ta mer hänsyn.

– Skogsindustrins företrädare propagerar för att svenskt kalhyggesbruk är bra för miljö och klimat, men forskningen håller inte med. Inte heller de människor som blir av med skogarna de njuter av och utvecklas i. Vi behöver en kombination av mer skyddad natur och ett ekologiskt, socialt hållbart skogsbruk.

Att myndigheterna inte har nog med resurser gör det även svårt att nå de 16 miljömål som Sveriges regering har beslutat om. Tre miljömål som berör skogen gäller levande skogar, ett rikt växt- och djurliv och levande vattendrag och sjöar. Inget av Sveriges län bedöms nå eller vara nära dessa miljökvalitetsmålen. Chansen lär inte öka om kalhyggesbruket fortsätter i samma skala som idag.

Källor: Forskningsrapporten Forskningsresan i naturskogens utmarker 2015, västra Härjedalen, Wikipedia,  skog.luben.se.