Skövlingen av skyddsvärda skogar, del 3: Gammelskog blir flis i Dalarna

Vedupplag som ska flisas med flera stora lövträd. Helt nytagen bild. Foto: Bengt Oldhammer

Vedupplag som ska flisas med flera stora träd. Helt nytagen bild. Foto: Bengt Oldhammer

6 500 arter är beroende av död ved i Sverige och ungefär 1 000 av dessa är hotade. Tusentals av de träd som avverkas och som skulle ha varit lämpliga boplatser för fåglar, blir nu flis istället. Men på Mellanskog, som ska följa miljöcertifieringen PEFC, menar man att det måste vara ett misstag.

• Läs alla delar i vår artikelserie om Skövlingen av skyddsvärda skogar.

I en debattartikel i ”Fauna och Flora” skriver Göran Rönning och Bert Andersson att stora mängder död ved, döende lövträd och torrakor som avverkats hamnar på flisdepåer i Dalarna. Bert Andersson har i många år engagerat sig för att rädda gamla skogar, vilket han även lyckats med i fallet Sjöberget. Även Göran Rönning har en lång historia av att engagera sig för skogen och är bland annat ordförande i Tjäderkommittén.

Många av träden i depåerna har bohål eller kan bli hem till arter. I höstas avverkades flera hundra kubikmeter asp och sälg i Malungs kommun av Stora Enso på skogsbolagets Bergviks mark. Båda bolagen är FSC-certifierade. Artikelförfattarna har lagt märke till att längs med skogsbilvägarna i Dalarna ligger stora högar med död ved och grova lövräd. Men vart tar all död ved sen vägen?

– Den fraktas till olika ved- och flisterminaler som finns runt om i Dalarna, säger Göran Rönning. Och det är inte några små mängder död ved vi talar om. Bara vid bolaget Mellanskogs upplag i Norr Amsberg nära Borlänge, fanns under oktober 20 000 kubikmeter död ved. I Täktens timmerterminal i Kvarnsveden har Stora Enso/Bergvik jättestora vedupplag. Tusentals av dessa träd hade varit lämpliga boplatser för fåglar.

– För att om möjligt lindra den pågående biologiska utarmningen i skogslandskapet måste FSC-certifierade markägare dels avsätta mer skog, dels spara mycket mer av döende och döda träd, menar Rönning. Något som inte sker nu, tvärtom, de avverkas och flisas.

Slaguggla. En av de arter vars boträd kan ha flisats.  Foto: Zsombor Károlyi

Slaguggla. En av de arter vars boträd kan ha flisats. Foto: Zsombor Károlyi

Enligt Göran Rönning och Bert Andersson erbjuder Mellanskog markägare bra kubikpris för döende och död ved när deras skog avverkas. Den döda veden flisas sedan som biobränsle eller bioenergi.

Vid en besiktning utförd vid Mellanskogs flisdepå på Norr Amsberg den 18 mars 2015 uppskattades att där fanns 8 000 skogskubikmeter rötved, varav stora mängder bestod av grova aspar med en diameter på 20–60 cm i rotändan. Det fanns även grova granar, sälgar, alar och aspar med upp till 56 centimeter i diameter, En tall var 200 år gammal och där fanns också många grova, silvergrå torrakor med hård, död ved. Depån var fem meter hög, fyra meter bred och 50 meter lång.

Ett annat konkret exempel som artikelförfattarna tar upp: Västerdalarna, Björbo efter Dammsjövägen, 23 april 2013. En välta märkt med Stora Enso innehåller rötved. Det är 83 avverkade träd (alla lämpliga boplatser för fåglar) som består av grov död ved, inklusive grova aspar, varav en har synligt bohål av gråspett, eventuellt spillkråka.

”Skogsägarna Mellanskog bedriver en verksamhet som grundar sig på ett miljöanpassat och uthålligt skogsbruk”, står det på Mellanskogs hemsida. Bolaget stoltserar med flera certifieringar:  FSC, ISO 14001 och PEFC. Dessa ska garantera ett miljövänligt skogsbruk som utförs på ett hållbart sätt. FSC certifieringen gäller spårbarhet vilket innebär att Mellanskog ska veta var virket kommer ifrån. I riktlinjerna för PEFC står det på Mellanskogs hemsida att: ’En grundläggande ambition är att öka mängden döda stående träd, lågor, högstubbar. Död ved, med undantag av klenare avverkningsrester, ska värnas vid skogliga åtgärder’.

Jag frågar Staffan Dalbrink, biobränslechef på Mellanskog hur det kan vara möjligt att död ved, träd med bohål och torrakor får samlas in för att bli biobränsle. Han låter förvånad och säger:

– Det ska inte hamna där. Vi måste ta naturhänsyn. Detta måste följas upp om det stämmer, för det ingår i planeringen från början att ta naturhänsyn. Om detta har hänt är det ett misstag, menar han och hänvisar till den regelstandard som finns att läsa om på deras hemsidan.

I Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (1993:2) till 30 § i skogsvårdslagen (1979:429) anges att: ”När det finns grova lövträd, ovanliga trädslag, träd av mycket hög ålder, döende och döda träd, hålträd, boträd och träd som kan utvecklas till boträd samt kulturpåverkade träd, skall i första hand sådana träd lämnas kvar”.

– Skogsvårdslagen fungerar naturligtvis inte, trots att det står så här i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Skogsvårdslagen måste arbetas om och ställa betydligt hårdare krav just när det gäller döda träd. Sådana lockar inte till sig skadeinsekter och ska alltid lämnas vid avverkningar, menar Göran Rönning.

Nyligen presenterade Skogsstyrelsen en konsekvensanalys (SKA 15) där det beräknas att 97 procent av produktionsskogen 2115 (om hundra år) kommer att vara under 80 års ålder.

– Vi är på väg mot en biologisk katastrof i skogen av gigantiska mått, säger Göran Rönning. Miljöcertifieringar, skogsvårdslag och sektorsansvar är otillräckliga för att stoppa utarmningen av den svenska skogen.

Källor: Fauna och Flora årg. 110:4, 2015, sid 23-25, SkogsstyrelsenMiljömålsberedningen