Skövlingen av skyddsvärd skog, del 10: Sveaskog omklassar naturskog för att avverka

Stor-Renberget en av Sceaskogs nerklassade natruvårdsskogar i Norrbotten.Foto: Björn Mildh

Stor-Renberget, en av Sveaskogs nerklassade naturvårdsskogar i Norrbotten med minst 15 rödlistade arter. Foto: Björn Mildh

De senaste åren har Sveaskog omklassat många av sina avsatta naturvårdsskogar till produktionsskogar för att kunna avverka dem. En naturvårdsskog är en naturskog som har så höga naturvärden, ofta av nyckelbiotopskvalitet, att den har avsatts för att inte avverkas.

LÄS MER: Vår artikelserie om skövlingen av skyddsvärda skogar.

– Detta är tvärtemot riksdagens beslutade miljömål ”Levande Skogar”. Det är svårt att begripa att det kan gå till så här i Sverige, säger Björn Mildh, ideell naturvårdare och medlem i Naturskyddsföreningen.

Sveaskog har uppgett att ungefär 20 000 hektar naturvårdsskog har omklassats. Det är över 2 000 ”objekt”, som Sveaskog kallar dem, alltså över 2 000 skogar med höga naturvärden, eller gammelskogar, som ska avverkas. En del av dem har redan avverkats. Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog menar att omklassning endast sker av de skogar som har lägst naturvärden, så kallade restaureringsskogar.

Björn Mildh säger att detta inte stämmer:
– Vi har inventerat 26 nerklassade skogar i södra Norrbotten. 23 av dessa har jag fram till nu inrapporterat till Sveaskog. De är naturvårdsskogar och har överlag höga naturvärden, delar eller ibland hela skogen är av nyckelbiotopsklass. En enda är restaureringsskog. Tre av de inventerade skogarna är nu avverkade och några till är avverkningsanmälda.

Gamla, flerskiktade och olikåldriga grannaturskogen av nyckelbiotopsklass på sydsluttningen av bergetSkarpljugarn i Piteå kommun, en av Sveaskogs nerklassade skogar.

Gammal, flerskiktad och olikåldrig grannaturskog av nyckelbiotopsklass på sydsluttningen av berget Skarpljugarn i Piteå kommun, en av Sveaskogs nerklassade skogar. Foto: Björn Mildh

Mycket tid gick åt att hitta de omklassade skogarna eftersom Sveaskog trots upprepad begäran vägrade tala om var de låg. Omklassningen av skog har skett helt internt, i det tysta. Men eftersom Sveaskog är ett statligt bolag som förvaltar det svenska folkets skogar borde de vara öppna med vad de håller på med, menar Björn Mildh.

Tretåig hackspett har huggit ringar. Urskogsartad nyckelbiotop i Melakträsk, Arvidsjaure, nerklassad naturvårdskog. Bild Björn Mildh

Tretåig hackspett har huggit ringar. Urskogsartad nyckelbiotop i Melakträsk, Arvidsjaure kommun. Nerklassad till produktionsskog av Sveaskog. Bild Björn Mildh

Det var först efter lång tid och viss påtryckning från Naturskyddsföreningens riksförbund i Stockholm som Sveaskog lämnade ut uppgifterna om skogarna till dem. Men enligt Stefan Bleckert på Sveaskog så har inget hemlighållits och informationen har funnits sedan 2013 att läsa på Sveaskogs hemsida.

Det är, enligt Björn Mildh, inte sant:
– Vårt syfte är att dessa skogar ska sparas eftersom de har höga naturvärden. Det har även Sveaskog bedömt, annars skulle bolaget inte ha klassat dem som naturvårdsskogar, säger han.

Sveaskog säger att de har bytt ut de omklassade naturvårdsskogarna mot skogar som har ännu högre naturvärden, alltså i praktiken rena nyckelbiotoper.

– Problemet är bara att ingen av oss vet var dessa nyckelbiotoper ligger. Vi ser dem inte ute i markerna eller på kartor, och Sveaskog har inte talat om för oss var de finns. Det är något som inte verkar stämma!

Enligt Björn Mildh är det viktigaste skälet till omklassningen att Sveaskog har brist på avverkningsmogen skog. Därför måste man nu hugga sina naturvårdsskogar och andra naturskogsrester.

– Själv skyller Sveaskog på att de inte ryms inom de 10 procent naturvårdsskogar som ingår i bolagets samlade naturvårdsareal som enligt bolaget är 20 procent.

Utbytena av de omklassade skogarna är en kvalitetshöjning, hävdar Stefan Bleckert.

– Det är därför en sannare bild av verkligheten att lyfta fram att Sveaskog räddat ytterligare 20 000 hektar naturvärdeslokaler och nyckelbiotoper istället för att misskreditera vår utbytesprocess, menar han.

Flugsnapparbo i granstubbe i en av Sveaskogs nerklassade naturvårdsskogar, Foto: Björn Mildh

Grå flugsnapparbo i granstubbe i en av Sveaskogs nerklassade naturvårdsskogar med en beståndsålder på 280 år, vid Åbyälven, Norrbotten. Foto: Björn Mildh

Björn Mildh undrar om Sveaskog själva har reflekterat över vilka signaler omklassningen skickar till alla andra skogsbolag.

– Om föredömet Sveaskog, ett helstatligt skogsbolag, kan klassa ner är det fritt fram för alla andra att också göra detDå blir det inte bara 20 000 hektar nerklassade naturvårdsskogar som faller utan betydlig mer.

Videon här under visar en nerklassad naturvårdsskog på Stor-Renbergets nordostsluttning. Skogen hade redan avverkningsplanerats för att huggas. Den skogen räddades tack vare ideella naturvårdare, åtminstone för stunden.

Klicka här om inte filmen visas.