Skövling av skyddsvärda skogar, del 9: Sveaskog kalavverkar i sina ekoparker

Dubblabergens ekopark i södra Norrbotten, här avverkades för några år sedan. Foto: Björn Mildh

Dubblabergens ekopark i södra Norrbotten, här avverkades skog för några år sedan. Den intakta delen av ekoparken hotades också att avverkas men det stoppades. Foto: Björn Mildh

5 procent av det statliga skogsbolaget Sveaskogs produktiva skogar skyddas som så kallade ”ekoparker”. Sveaskog har 37 ekoparker på sammanlagt cirka 175 000 hektar, där minst hälften av marken är avsatt för naturvård. I den andra hälften av arealen kan skogsbruk bedrivas, och det görs genom kalhyggesbruk.

LÄS MER: Vår artikelserie om skövlingen av skyddsvärda skogar.

I en broschyr om Sveaskogs ekoparker står det att det skogsbruk som bedrivs där ”sker med långsiktigt hållbara brukningsmetoder, och god hänsyn till gamla träd, bäckar och andra naturvärden”.

Björn Mildh, ideell naturvårdare och medlem i Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen har skrivit ett brev till Sveaskog. Han frågar företaget varför de bedriver kalhyggesbruk i sina ekoparker:

”Enligt Sveaskog styr ekologiska värden alltid över de ekonomiska vid åtgärder i ekoparkerna. Hur går detta ihop med rådande skogsbruk i ekoparkerna (Den svenska modellen) med slutavverkning, markberedning och plantering?

Om ekologiska värden skall styra måste ett skonsammare skogsbruk tillämpas. Det finns redan beprövade mer naturvänliga modeller, olika typer av hyggesfritt skogsbruk med grönrisplantering. 

 Är Sveaskogs styrelse och ledning beredda att ändra skogsbruket i ekoparkerna?​”

Inger Thorén Emilsson, HR- och Kommunikationschef på Sveaskog, skriver i ett svar till Björn bland annat att:

Avverkade granar bland annat från den värdefulla grenlavslokalen i Sveaskogs ekopark Dubblabergen. Foto: Björn Mildh

Avverkade granar bland annat från en värdefull grenlavslokal i Sveaskogs ekopark Dubblabergen. Foto: Björn Mildh

”Vi har hyggesfria ekoparker, vi har ekoparker med särskilt höga målsättningar för naturhänsyn och vi har många enskilda anpassningar från fall till fall på den produktionsklassade arealen”.

Hon skriver också att de ekologiska värdena styr över de ekonomiska i ekoparkerna. Men hon undviker den huvudsakliga frågan som Björn ställer: ”Är Sveaskog beredda att ändra skogsbruket i ekoparkerna?”

Ekoparken Dubblabergen var hotat av ingrepp trots förekomsten av den exklusiva arten ringlav. Tillsvidare har Sveaskog dock lämnat området ifred. Foto: Björnmildh

Ekoparken Dubblabergen var hotat av ingrepp trots förekomsten av den rödlistade arten ringlav. Tillsvidare har Sveaskog dock lämnat området ifred. Foto: Björn Mildh

Björn menar att om ekologiska värden styr skogsbruket borde det vara en självklarhet att trakthyggesbruk (den svenska modellen) med kala, markberedda ytor är olämplig. Den hör inte hemma i ekoparker. Här bör ett skonsammare, hyggesfritt skogsbruk tillämpas.

Först efter ännu ett brev fick Björn svar på frågan. I början av mars svarar Sveaskog: ”Bolagets styrelse och ledning ser idag inte något skäl till att ändra det pågående skogsbruket i ekoparkerna”.

Det innebär i klartext att Sveaskog säger nej till hyggesfritt skogsbruk i sina ekoparker. Trakthyggesbruk skall fortsatt gälla.

Ett av Sveaskogs avverkningar- kalhuggen och markberedd sandtallskog på Pitholmheden. Foto: Björn Mildh

Exempel på Sveaskogs skogsbruksmetod ”den svenska modellen”- kalhuggen och markberedd sandtallskog på Pitholmsheden. Foto: Björn Mildh