Fjällnära skog.
Skogsstyrelsen: Allvarligt läge för den biologiska mångfalden i svenska skogar
Sveriges skogsmyndighet blåser larm om läget i skogen. Allvaret i situationen uttrycks i tydliga ordalag.
Läget för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Om avverkningstakten fortsätter som nu, kommer inom 25 år alla oskyddade och artrika kontinuitetsskogar (skogar som inte kalhuggits tidigare) nedanför gränsen för fjällnära skog vara borta. Det är inte Greenpeace eller Skydda skogen som konstaterar detta, budskapet kommer från vår egen skogsmyndighet Skogsstyrelsen.
– Eftersom det tar så lång tid innan livsmiljöer och strukturer utvecklas, innebär det i praktiken att förlusten blir irreversibel. Det görs många viktiga insatser av skogsbruket vad gäller miljöhänsyn, men vår rapport visar att det inte kan kompensera för de negativa effekterna av ett ensidigt trakthyggesbruk, säger Magnus Viklund, chef för Policyenheten på Skogsstyrelsen.
Kalhyggen med ”begränsad miljöhänsyn” bär skulden
I rapporten konstaterar Skogsstyrelsen att ”ett stort antal skogslevande arter är hotade” och att det beror på ett ”långvarigt och storskaligt trakthyggesbruk (kalhyggen) med begränsad miljöhänsyn”, men även minskad brandfrekvens, dikning, upphörd hävd och igenväxning nämns som faktorer. Det vill säga konsekvenser av det moderna skogsbruket.
En konsekvens är att minskad biologisk mångfald kan ge negativa följder både för miljön och samhällsekonomin
Kalhygge. Här trivs i stort sett inga arter alls på årtionden framåt.
Varje år förlorar vi ungefär 26 000 hektar skogar med kända höga naturvärden och sannolik kontinuitetsskog nedanför gränsen till fjällnära skog. Hur många hektar med höga naturvärden som avverkas utan att det är känt vet ingen.
För den som inte bryr sig om den biologiska mångfalden eller klimatet så skriver Skogsstyrelsen att även skogsekosystemens hela funktion försämras och därmed även de ekosystemtjänster som skogen levererar, exempelvis virkesproduktion, klimatreglering och vattenrening.
– En konsekvens är att minskad biologisk mångfald kan ge negativa följder både för miljön och samhällsekonomin, säger Magnus Viklund.
Över 1,56 miljoner hektar behöver skydd och restaurering
En annan aspekt som nämns i rapporten är att det skulle behövas minst 30 procent av de livsmiljöer i skogen som fanns innan den industriella revolutionen. Detta för att ta hänsyn till specialiserade arters krav och säkra den biologiska mångfalden. Det ligger också i linje med internationella mål, men långt ifrån läget i Sverige idag. Det saknas ungefär 1,56 miljoner hektar(!) livsmiljöer för att ens nå 20 procent. Dessa skogsområden skulle behöva undantas från skogsbruk och i många fall dessutom restaureras.
En kostnadseffektiv lösning på krisen för den svenska skogen är enligt rapporten att gå över till ett mer variationsrikt skogsbruk med mer hyggesfria metoder, mer blandskogar, mer varierade åldrar på träden och ökad hänsyn. På så sätt kan både miljö- och klimatmål nås.
– För den enskilda markägaren kan det innebära viss minskad kortsiktig avkastning, men också lägre skaderisk samt stabilare produktion och avsättning över tid, skriver rapportförfattarna.
Återvätning av våtmarker i skogsmark är en nyckelåtgärd
Ett annat skogsbruk är möjligt och nödvändigt
Dessutom skapar ett variationsrikt skogsbruk förutsättningar för ett mångbruk av skogen. Det vill säga att skogen har andra värden än genom en kortsiktig kalavverkning. Det kan handla om natur- och kulturturism, renskötsel, jakt och fiske, bär- och svampplockning samt bevarande av ekosystemtjänster som vattenreglering, pollinering och kolinlagring.
– Mångbruk kan därmed bidra till ekonomisk diversifiering, ökad resiliens i landsbygdsområden och potentiellt också till ökad jämställdhet i skogen, skriver Skogsstyrelsen.
En hög andel död ved är väldigt viktigt i skogar.
Rapporten tar också upp vissa positiva tecken. Exempelvis att viss definition av gammal skog ökar och att volymen död ved ökar, men samtidigt konstateras krasst att ökningen av viss gammal skog inte kan kompensera för förlusten av naturskogar och kontinuitetsskogar och att kvaliteten av den döda veden inte är tillräcklig för många vedlevande arter. Dessutom är den hänsyn som lämnas i skogsbruket otillräcklig.
– De största utmaningarna framåt är minskande finansiering, komplicerade regelverk, brist på utförare och klimatförändringarnas effekter. Återvätning av våtmarker i skogsmark är en nyckelåtgärd som, om den utformas för att restaurera den naturliga hydrologin på platsen, kan förena klimatnytta, klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald, skriver Skogsstyrelsen vidare i sin rapport.
Källor: Skogsstyrelsen och Rapporten ”Biologisk mångfald i skogen”
