![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/12/07D65678-3276-4CEF-BA8B-905CA4B58E89.jpeg")
Skotningsvägar finns var 20 meter i ett skogsbestånd. Där växer det dåligt eftersom tunga skogsmaskiner har pressat ihop marken. Foto: Kristina Bäck
I Sverige finns 210 000 kilometer skogsbilvägar enligt Skogsstyrelsen och 1 700 kilometer nya skogsbilvägar byggs årligen. Minst 15 procent av skogen i Sverige består av vägar. Det är 3 450 000 hektar som är avsatta för vägar vilket innebär en förlust i produktionen med nästan 19 miljoner kubikmeter skog per år. Om man räknar med ett lågt värde på 200 kr per kubikmeter ger det ett värde på nästan 3,8 miljarder kronor per år.
Vägarna fragmenterar naturskogslandskapet och ger permanenta störningar från motorfordon för djur- och friluftsliv. De gör att en stor del av skogarna blir obrukbara. De underlättar för skogsmaskiner att gå in och fortsätta avverka skog i framtiden på fler och fler platser tills inget väglöst område finns kvar, utanför den skyddade skogen i reservat och nationalparker.
Jan Nilsson har jobbat i skogen hela livet både som naturvårdare och inom skogsbruket. Han har bland annat byggt skogsbilvägar och är kritisk mot att det byggs så många. Han säger att en stor del av Sveriges skogsareal står tom och obrukbar på grund av detta.
– Sveriges yta täcks av 23 miljoner hektar produktiv skog. För att dagens maskiner ska få plats inne i ett skogsbestånd vid gallring eller avverkning krävs att skotningsvägarna där är minst 5 meter breda. Annars skadas träden då staken svajar på den ojämna terrängen. Armen på skogsmaskinen med utskjut når cirka 8 meter. Därför läggs väg med cirka 20 meters mellanrum. Annars når inte skotaren virket. Skördaren når inte träden mellan vägarna heller. Men i båda sidor av beståndet slipper man väg de första 10 metrarna.
– I ett område på en hektar skog som ska avverkas eller gallras behövs därför minst tre stycken vägar. Det gör att minst 15 procent av skogsarealen står tom och utan tillväxt i våra skogar. Vilket i sin tur innebär att 3 450 000 hektar är avsatta som vägar bara för skogsmaskiner som skotare och skördare. Skogsnäringen själv säger att 25 procent består av vägar vid gallring.
Förr kunde markägare få bidrag för att bygga väg. Nu är vägbygget istället avdragsgillt på deklarationen. Jan Nilsson har räknat på kostnaderna för skogsbilvägarna i Sverige och menar att de är enorma.
– Det är för dyrt att köra långa vägar med skogsmaskin. Därför byggs det flitigt nya skogsbilvägar där lastbilarna ska köra. 210 000 kilometer skogsbilväg finns redan i Sverige och det byggs ut hela tiden. Tar man vägbredden plus diken är det cirka 6 meter brett gånger 210 000 km. Det blir 126 000 hektar. Lägger man till de 3 450 000 hektar som är avsatta för vägar i skogsbestånden får man en summa på 3 576 000 hektar som åtgår till vägar.
Medelboniteten för Sverige är enligt SLU 5,3 kubikmeter skog per hektar och år. Med bonitet menas skogens bördighet eller markens naturliga virkesproducerande förmåga. Enligt Jan Nilsson innebär skogsbilvägarna en förlust i produktion av skog med nästan 19 miljoner kubikmeter skog per år. Om man räknar med ett lågt värde på 200 kr per kubikmeter ger det ett värde på nästan 3,8 miljarder kronor per år.
– De säger att naturvården kostar för mycket. Men att köra lastbil och skogsmaskin kostar betydligt mer!
Han poängterar att hans exempel är uträknat i underkant. Bland annat blir träden utmed dikena av en skogsbilväg rötangripna eftersom rötterna körs sönder. Skogsstyrelsen säger att en skogsbilväg är 7-8 meter bred med diken men Jan har räknat på en bredd av 6 meter med diken.
– Skogsbolagen och markägarna säger att vilt och då främst älgen förstör skog för miljarder. Undrar om något vilt kommer upp i att ödelägga så stora markarealer som skogsbruket gör? Det är knappast troligt. Utan skogsbrukets ödeläggelse av skogsmark skulle vi ha råd med vilt, naturreservat och gammelskog!
Karta över bilvägnätet i norra Sverige , Finland och i Ryssland. Den visar tydligt hur vårt skogsbruk ser ut, hårt exploaterade områden har många fler vägar.
På Skogsstyrelsens hemsida står det att ett väl utbyggt och underhållet vägnät är lönsamt och ökar värdet på skogen. På kort sikt har vägarna inverkan på transportkostnaderna, lagringskostnaderna och möjligheten att utnyttja virkesråvaran optimalt. På längre sikt har vägnätets utbyggnad betydelse för skötseln av skogen och framtida avverkningar. ”Som regel lönar det sig att dra skogsbilvägen långt ut mot avverkningarna och därmed göra terrängtransporterna så korta som möjligt.”
Jan Nilsson säger:
– Jag tycker att både maskiner och avverkningsmetoder ska ses över. Det kanske till och med lönar sig att hugga manuellt med motorsåg och köra med häst och moderna vagnar med kran på efter hästen, eller med små skogsmaskiner typ vimec och terri. Om man minskar vägarna med 30 procent är kanske vinsten större än om man får ut virket fort med stora dyra maskiner som förstör markerna.
Uppdaterat
Här är Jan Nilssons svar till några av de kommentarer som artikeln fått:
”Dom har rätt i det dom skriver. Basvägarna, stickvägarna och skogsbilvägarna är ett måste i dagens skogsbruk. Inte bara för att köra fram virket till industrin och ut ur skogen. Dessa vägar utgör en otroligt stor procent av den produktiva skogsmarken idag. Det är detta jag vill få fram. Skogsbrukets egen statistik säger att 25 % av marken åtgår till skotningsvägar. 22 % vid så kallad kvalitetsgallring.
Det är helt riktigt att skogsbilvägarna byggs för att det är för dyrt med dagens maskin och bränslekostnader att köra virket långa vägar med skogsmaskinen. Men när man bygger en skogsbilväg försvinner produktiv skogsmark. Jag har aldrig under mina drygt 50 år sett att någon planterat skog i skogsbilvägarna. Man ser ju av kritiken att inga konkreta räknefel anges. Det är mest text med antaganden och lösryckta påståenden. Kanske är det just avsaknaden av erfarenhet och matematiska kunskaper som gör att skogsbruket ser ut som det gör idag?
Alla uppgifter och källhänvisningar finns i artikeln. Så det är bara att själv sätta sig ner och räkna om man har kunskapen och erfarenheten att göra det.”
En skogsbilväg och en stickväg i skogen är inte samma saker. kan ju vara dags att ta reda på lite fakta innan man skriver en artikel.
En skogsbilväg (dvs en väg som BILAR kan köra på) ger väldigt god avkastning tack vare billigare transporter ur skogen. Och dessutom från avlägg till industri blir oftast billigare då man får bättre avläggsmöjligheter osv.
Nä det där köper jag inte! Faktafel efter faktafel. Hur menar du t.ex att virket ska ut ur skogen egentligen. Menar du att man ska köra ut virket med småmaskiner ända till riksvägar? Det funkar ju inte eftersom det är ju inte ens är tekniskt möjligt att skota ut virket med en ”minimaskin” från en normal slutavverkning i Sverige eftersom de har för klen kapacitet. Slutade den där ”Jan Nilsson” egentligen frivilligt i skogsbruket kan man undra när han kan uttala sig så kategoriskt? Glöm inte att svenskt skogsbruk står för en rätt stor del av välfärden i detta land så håll inte på att tjafsa och lura i folk nåt om vägar som du inte vet nåt om. Vet du t.ex skillnaden på basstråk, stickväg, skogsbilväg, basväg eller traktorväg?
/Skogsentreprenör i Småland
Eller är det 4% som består av skogsbilvägar?
Eller menar ni att det går att köra bil på skotarvägen som bilden visar? Isåfall har ni delvis rätt….
Tyvärr är det ett antal missuppfattningar i denna artikel. T.ex. är bilvägar för att forsla ut virket lönsamma, då kostnaderna minskar jämfört med att köra i skogen med skogsmaskin. På detta sätt minskas också utsläppen av växthusgaser avsevärt då det krävs betydligt mindre energi för att transportera virke på bilväg jämfört med att transportera på skogsmark. Beräkningen av tillväxtförlusterna är dessutom grovt överskattade då träden tar tillvara på solljuset och näringen i marken i de vägar för skogsmaskinerna som uppstår vid gallring (normalt ca 4 m breda).
Mycket förvirrande och verklighetsfrämmande artikel. För det första är det helt olika saker som artikeln nämner, skogsbilväg och drivningsvägar. Att bygga skogbilvägar som lastbilar kan köra på är bland det mest klimat- och miljösmarta man kan göra i dagens skogsbruk. En lastbil drar ca 500 ggr mindre diesel än en skotare räknat per utkörd kubikmeter, alltså desto bättre vägnät desto mindre CO2 utsläpp. Dessutom så minskar risken betydligt för körskador om man bygger riktiga vägar istället för att köra ut virket med skogsmakiner, just körskador är ett av de största problemen i dagens skogsbruk så att minska dem borde väl vara positivt. Drivningsvägar i bestånden som maskinerna använder är ju en förutsättning för själva skogsbruket. Här finns det saker att jobba på men jag vill hävda att skogsbruket tar ett mycket stort ansvar inom detta område även om allt såklart kan bli bättre. Att köra ut virke i någon större omfattning med häst eller miniskotare är en utopi som innebär att vi inte skulle få någon lönsamhet alls i de flesta bestånd och skulle leda till minskat uttag av virke vilket i sin tur leder till ett ökat byggande i andra material såsom betong och stål och vad det innebär för miljön vet nog de flesta. Nej, se till att hålla en hög produktion i skogsbruket, finns stor potential att öka uttaget av skogsprodukter och därmed minska oljeberoendet.
50 ggr mindre diesel ska det vara, sorry (men det är mycket ändå)…
Det verkar som att åsikter som inte går i linje med era egna publiceras, tack då vet jag det så man inte lägger tid på att svara på stolligheterna som skrivs på denna sida i onödan framöver
Bra att du återkom. Hade glömt bort detta. Nu publiceras flera kommentarer, samt Jan Nilssons replik längst ned i artikeln.
Tack!
Stickvägar och basvägar är inga vägar för normala fordon utan terrängkörningsstråk för terränggående fordon som avverkar eller transporterar ut avverkade skogsråvaror till bilväg.
Skogsbilvägar däremot är avsedda för vanliga fordon som lastbilar eller bilar. Okunskapen är skrämmande låg hos vissa totalt motsägelsefulla debattörer. I min skog upptas enligt skogsbruksplanen 0,1 ha av totalt 25,4 ha av skogsbilvägar. Det blir inga 15% av det för oss som kan matematik.