Skådarbloggen: Kornsparven – hårt drabbad av det storskaliga jordbruket

20130624__MG_5674 Lammefjorden var från början en fjord som avskilde Odsherred-halvön från resten av Själland. Men efter en omfattande indämnings- och torrläggningsprocess av 6000 hektar under början av 1900-talet är nu större delen av ytan jordbruksmark. På grund av den forna sjöbotten hade man nu en mycket frodig jordbruksmark, och praktiskt nog även väldigt platt. Lammefjords-morötter är den enda grönsak i Norden som fått EU-kvalitetsmärkning som något särskilt.

20130624__MG_5619 Gulärlehanne i kornåker

Hit begav jag mig i måndags eftermiddag. För några år sedan upptäckte jag nämligen av en slump att flera av områdena i Lammefjorden innehåller höga tätheter av olika jordbruksarter såsom gulärlor, sånglärkor, tofsvipor och törnsångare. En speciell art fick då liksom nu speciellt min uppmärksamhet – kornsparven. Lite här och var i jordbrukslandskapet i Lammefjorden sitter det kornsparvar och sjunger. Under eftermiddagsbesöket längs en väg i västra delarna av Lammefjorden noterade jag nio sjungande hannar kornsparv, tio par gulärlor, ett tjugotal sånglärkor, fyra-fem törnsångare och två par tofsvipor. Härlig skådning för någon inte alltför bortskämd med fina jordbruksmarker.

20130624__MG_5664 I Sverige häckar någonstans mellan 25 och 50 par kornsparv, samtliga i Skåne och uteslutande i ett relativt begränsat område i sydostskåne – från Ingelstorp i väst till Borrby i öst. Där ses varje vinter stora flockar med kornsparv, som flest har 300 individer setts – allra troligast med inflöde även från kornsparvs-populationer på andra sidan Östersjön. Populationen i detta område har långsamt växt under de senare åren, mycket på grund av stora ideella insatser för kornsparvar – bland annat genom att lokalisera kornsparvs-bon och där försöka undvika tidig slåtter. Men populationens stilla ökning till trots sprider sig inte kornsparvarna nämnvärt och enbart enstaka och tillfälliga häckningar har noterats utanför Hammarområdet. Frågan är varför? Och varför sprider den sig inte från de betydligt större populationerna i Danmark? Lammefjorden är inget isolerat exempel på Själland, tvärtom – det finns kornsparvar lite här och var, även om tätheterna varierar beroende på hur jordbruksmarkerna ser ut. Det enda som skiljer Själland från Skåne är ett smalt sund, på sina smalaste delar mindre än fyra kilometer brett. Nere på kontinenten är kornsparven fortfarande en mycket vanlig fågel – även om den minskar i stora delar av Europa.

20130624__MG_5677 Kornsparven är en utpräglad jordbruksfågel som i mångt och mycket hotas av det rationella jordbruksmetoder. Arten trängs undan av allt större oavbrutna odlingsområden med allt mindre diken, färre solitära träd, åkerholmar och kantzoner med ogräs. Övergången från vårsådd till övervägande höstsådd har också lett till att antalet stubbåkrar minskat markant – och då kornsparven är mestadels är en stannfågel har den tidigare vintertid uteslutande födosökt på stubbåkrar. Även den ökande användningen av gift i jordbruket har påverkat kornsparven mycket negativt. Ett lite ålderdomligt jordbrukslandskap och jordbruk är således mer gynnsamt för kornsparven. Man kan hoppas på att intensifieringen i jordbruket någonstans når sin topp och man inser att utvecklingen inte är hållbar.

20130624__MG_5604
Läs mer om kornsparven:
Naturvårdsverket: Åtgärdsplan för kornsparv (pdf-fil 1,2 mb)
Artdatabanken: Artdatablad Kornsparv (pdf-fil, 0,15 mb) 

Alla inlägg på Skådarbloggen