Skådarbloggen: En vanlig oktober-eftermiddag i Hjälstaviken

20131003__MG_8875Hjälstavikens fågeltorn Canon EOS 7D, 400/5.6, 1/1250, f.7.1, ISO 400

Under onsdagen hittades både två prärielöpare och en ung rödhuvad törnskata vid Hjälstaviken, en liten bit nordväst om Stockholm. Jag hade planer på att åka ut under eftermiddagen med kollektivtrafik men blev efter en rad telefonsamtal och språngmarsch till tunnelbanan istället upplockad vid St Eriksplan. Väl framme i Hjälstaviken dröjde det inte länge innan vi fick se den rödhuvade törnskatan uppe i en enbuske. Med barn att hämta på dagis hade inte personen jag åkte med några större tidsmarginaler och vi fick gå i marschfart ut till fågeltornet för att få se prärielöpare, fjällgås, spetsbergsgäss och annat som har siktats där i dagarna. Tyvärr visade sig endast ett mindre gäng spetsbergsgäss sig, innan vi behövde gå tillbaka mot bilen. Stress, stress, stress – ibland kan skådningen vara tvärtemot vad man kanske tänker sig. Jag bestämde mig hur som helst för att hänga kvar och ragga skjuts hem med någon av de många tillresta stockholmare på plats. Det skulle visa sig vara ett lyckat drag.
20131003__MG_8748Spetsbergsgäss (och vitkindade i förgrunden)Canon EOS 7D, 400/5.6, 1/2000, f.7.1, ISO 500

Tydligen hade de båda prärielöparna blivit bortjagade av en ung pilgrimsfalk, en dryg timme innan vår ankomst. Ett antal olika havsörnar ställde också till en hel del oreda bland gässen. Och gäss, det fanns det gott om – minst 2500 vitkindade gäss, 1800 grågäss och 1300 sädgäss. Häromdagen räknade Pekka Westin, lokal fågel- och gåsguru, 7800 sädgäss och 2600 grågäss; många gäss var således ute på slätterna och betade. Insprängt i bulken med gäss kunde även en fjällgås, två fjäll x vitkindad gås-hybrider, tolv bläsgäss, 30-talet tundrasädgäss och 68 spetsbergsgäss urskiljas. Ganska ovant för en nordvästskåning att få se så många arter och sådana antal med gäss.

20131003__MG_8799
Prärielöpare, det typiska kommatecknet syns Canon EOS 7D, 400/5.6, 1/2000, f.6.3, ISO 640

Nu var det kanske ändå inte gässen som skulle vara huvudsubjektet – utan jakten på prärielöpare. Sjutton brushanar, fyra kärrsnäppor, sex större strandpipare och 120 tofsvipor gick ute på maderna. Men hur mycket man än ville förblev brushanarna just brushanar. Plötsligt uppmärksammade jag ett uppflog av vipor i nordöstra delen av Hjälstaviken. En mindre flock är uppe och flyger, och i flocken syns kort även två mindre vadare innan den åter fäller bakom ett stort vassparti. Jag suckar och tänker högt att det mycket väl kunde ha varit prärielöparna. Anders, som också fick sett flocken, är bestämd och hårdbevakar udden där vassen de flög in bakom slutar. Det ger lön, tio minuter senare har en mindre vadare klivit ut. Och, visst är det prärielöparen! Näpen uppsyn med framträdande svart öga och kort, tunn svart näbb, mörkfläckad på bröstsidan och med ett mer kompakt jizz. Den lyfter snart och drar förbi tornet, landar närmare mycket pedagogiskt med brushanar. I flykten visar den sig fint med sitt karaktäristiska kommatecken på vingundersidan. Nöjd beger jag mig iväg tillbaka längs vägen mot parkeringen för att bekanta mig närmare med törnskatan.

20131003__MG_8873Rödhuvad törnskata, 1k – rasen senator Canon EOS 7D, 400/5.6, 1/1250, f.8.0, ISO 400

20131003__MG_8978
Canon EOS 7D, 400/5.6, 1/1250, f.8.0, ISO 400

Och ibland har man helt klart flyt. Törnskatan har flugit bortåt får jag höra, beger mig ut i hagen och närmar mig brottsplatsen. Strax därefter sitter den åter i enbusken. Jag får studera den på sisådär 10-15 meters avstånd och oberörd dyker den gång på gång ner på marken efter insekter. En geting, några andra stekel-liknande insekter och någon jordlöpare får den tag i på mindre än en kvart. Stort insektsliv i markerna även i oktober! Unga rödhuvade törnskator är väldigt fulsnygga fåglar, kan jag tycka. Otroligt läckra i form men även i teckning, men kanske utan det riktigt stiliga som en gammal fågel. Hur som helst rör det sig om en ungfågel med väldigt fräsch, juvenil dräkt. Ganska välmarkerad rostvit handbasfläck, men ändå helt inom ramen för en fågel av rasen senator med ordentligt utsmetat vitt på ytterfanen. Även den smutsigt ljusgråa övergumpen, de relativt odistinkta huvudteckningarna och den juvenila dräkten pekar åt det hållet.

20131003__MG_9001
Canon EOS 7D, 400/5.6, 1/1250, f.8.0, ISO 400

Framåt kvällningen började många av de gäss som rastat bege sig söderut. Så gjorde även jag. Att jag likt gässen återkommer till Hjälstaviken snart igen, torde det inte finnas några tvivel om.

• Alla inlägg i Skådarbloggen.
Läs mer om Hjälstaviken

Peder Winding (37 Posts)