Samman­ställning av forskning: Hyggesfritt bättre för biologisk mångfald

Vill man förlita sig på bästa befintliga forskning så verkar det nu vara avgjort: hyggesfria metoder är bättre för den biologiska mångfalden jämfört med kalhyggesbruk. Att använda andra metoder kan göra stor skillnad för skogens arter.

– Målet har varit att bedöma om dessa metoder kan minska de negativa effekter på arter och livsmiljöer som ofta uppstår vid slutavverkning, säger Adam Felton, docent vid SLU och medförfattare till rapporten.

Det är första gången man systematiskt sammanställt kunskap om hyggesfritt skogsbruk och biologisk mångfald utifrån svenska förhållanden och befintlig forskning och expertbedömningar.

Tre metoder med olika resultat

De tre metoder som analyserats och deras utfall:

• Selektiv avverkning
  Enskilda träd plockas ut i omgångar. På så sätt bibehålls en flerskiktad struktur med kontinuerlig tillgång till äldre träd, vilket gynnar marksvampar, epifytiska (trädlevande) lavar och mossor.
• Luckhuggning
  Grupper av träd avverkas, vilket skapar variation i ålder och struktur och därmed även variation av livsmiljöer. Små och spridda luckor visade sig ge bäst effekt för arter som är känsliga för ljus och uttorkning. Stora luckor ger liknande effekter som kalhyggen.
• Överhållen skärm
  Trädtäcket glesas gradvis ut för att underlätta föryngring. Med denna metod, som gav sämst resultat av de tre, mildras de negativa effekterna av avverkningen medan skärmträden står kvar, men på längre sikt blir det ingen variation i skogen och därmed en brist på olika livsmiljöer.
  

Selektiv avverkning och luckhuggning visade sig ha störst positiva effekter. Artrikedomen för marksvampar, tickor, mossor, lavar och marklevande smådjur kunde bevaras eftersom deras viktiga livsmiljöer blev kvar i högre utsträckning, exempelvis gamla träd, och ett fuktigt och skuggat mikroklimat.

– För fåglar, insekter och kärlväxter blev resultaten olika beroende på vilken hyggesfri metod som användes. De påverkas av en kombination av faktorer, som hur tät vegetationen är, hur mycket ljus och fukt som når marken, och hur lång tid som gått sedan avverkningen, skriver forskarna.

Rekommenderar hyggesfritt

De sammanfattar studien så här:

– Sammanfattningsvis visar rapporten att den samlade forskningen ger stöd för att rekommendera selektiv avverkning och småskalig luckhuggning framför dagens trakthyggesbruk för att i högre utsträckning bevara artsamhällen typiska för avverkningsmogen skog. Genom att låta delar av det äldre beståndet stå kvar skapas förutsättningar för att många arter ska kunna fortleva i det nya beståndet efter avverkning. Med fortsatt kunskapsuppbyggnad blir det möjligt att utveckla ännu bättre rekommendationer för att förverkliga detta.

Källor: SLU och rapporten