Så skiljer du på kål-, raps och rovfjäril

Rapsfjärilen är en av landets vanligaste fjärilar, men den kan vara svår att skilja från framför allt rovfjärilen. Lägg märke till tydliga “skuggor” kring vingribborna på vingarnas undersida och den gulgröna färgen. Foto: Erik Hansson

Så här på sensommaren och början på hösten flyger det en kvartett vanliga vita fjärilar som kan vara svåra att se skillnad på. Med den här guiden bör du kunna skilja kålfjäril, rapsfjäril, rovfjäril och citronfjäril från varandra.

Ibland kallas alla dessa arter för kålfjärilar. Det är inget dumt samlingsnamn eftersom deras larver uppskattar kålväxter som broccoli och vitkål. Men istället för att se de vita fjärilarna som fiender i din trädgård kan du enkelt lösa en eventuell konflikt genom att ha dina kålväxter under väv eller fiberduk så länge som möjligt. På så sätt bör du slippa angrepp av larverna. Kålfjärilarna klarar sig dock utan dina odlingar, de har även vilda växter som ryssgubbe och löktrav som värdväxter.

Snabb utveckling

De tre arterna förökar sig relativt snabbt och det kan ta så kort tid som tre veckor från ägg till fullbildad fjäril och rapsfjäril och rovfjäril kan få både två och tre generationer under en sommar i södra Sverige med bra förutsättningar. I sin sista generation kan de flyga så sent som i oktober. Därefter övervintrar fjärilarna i puppstadiet och kläcks igen i april-maj. De kan med andra ord ses från mitten av våren till mitten av hösten.

Minnesregler

Det är inte så lätt att känna igen de tre vanligaste vitfjärilarna och det kan dessutom vara svårt att komma ihåg skillnaderna. Därför är de listade här under i en ordning som kanske kan underlätta. De står dels i bokstavsordning, dels i kontrastordning på vingovansidan där kålfjärilen är betydligt kraftigare i svärtan än rapsfjärilen och rovfjärilen. Dessutom är de i ungefärlig storleksordning. Kålfjäril är betydligt större medan de andra två blir ungefär lika stora. Kanske kan det underlätta inlärningen något för er.

En annan minnesregel är kopplad till olja. Rapsfjärilen har olivgröna vingribbor på undersidan – tänk rapsolja och olivolja. Det är dock framför allt tydligt på den första generationen för året.

Kålfjäril

Det enklaste sättet att skilja kålfjärilen från de andra arterna är att den är större (54-61 mm, jämfört med rov- och rapsfjärilarna som blir minst 1 cm mindre), men det krävs att du studerat arterna ett tag för att se skillnad i storlek mellan dem. Lite slarvigt kan sägas att om du börjar hålla koll på vitfjärilarna och reagerar på en fjäril som är extra stor så kan det vara läge att leta efter kålfjärilens kännetecken.

Förutom storleken är kålfjärilen betydligt mer kontrastrik än de andra arterna. Det svarta fältet över vingspetsarna går längre längs vingarnas kanter och fläckarna är tydliga och mörka. Den mörka delen är så skarp att den syns genom undersidan.

Honan har två svarta fläckar på framvingarna. Undersidan av vingarna kan ha mörkare pudring, men aldrig lika tydligt längs vingribborna som rapsfjärilen.

Kålfjärilen finns upp till mellersta Dalarna, upp längs kusten norrut och även inne i Jämtland.

Kålfjärilen är betydligt större än raps- och rovfjärilen. Dessutom är de svarta fälten på vingspetsarna mörkare och större än på de mindre fjärilarna. Foto: S Sepp, CC BY-SA 3.0.
Kålfjärilens mörka vingspets syns även från undersidan. Foto: Thomas Bresson, CC BY 2.0.

Rapsfjäril

Ser ut som en blandning av en kålfjäril och en rovfjäril. Den är mindre än kålfjärilen, men har mer mörkt på vingspetsarna än rovfjärilen. Hanen har en mörk fläck på framvingen, honan har två.

Dessutom har rapsfjärilen en mörkare skuggning på vingribborna på undersidan av vingarna och det är den tydligaste karaktären. Den första generationen har olivgrön pudring vid vingribborna. I sin andra generation är rapsfjärilen svårare att skilja från rovfjäril.

Rapsfjärilen är en av Sveriges vanligaste fjärilsarter och den finns i stort sett i hela landet i många olika miljöer.

Rapsfjärilens ovansida är svår att skilja från de andra arterna, men den har lite mer svart på vingspetsarna än rovfjärilen och ganska tydligt mindre svarta märken än kålfjärilen. Foto: Erik Hansson
Rapsfjäril. Om undersidan är så här pudrad vid vingribborna är det en rapsfjäril. Med lite god vilja kan pudringen vara olivfärgad. Då kan du tänka på att det går att göra olja både av raps och oliver. Foto: Erik Hansson

Rovfjäril

Rovfjärilen är den minst kontrastrika i trion. De mörka fälten vid vingkanten är litet och har en rakare gräns än hos kålfjäril och rapsfjäril. Hanen har en svart, otydlig fläck på framvingen. Honan har två. Undersidan är gulaktig och oftast något mörkare in mot kroppen, men saknar rapsfjärilens tydliga skuggor vid ribborna.

Rovfjärilar har hittats upp till mellersta dalarna, men även längs Norrlandskusten och på vissa platser även i Norrlands inland.

Rovfjärilens ovansida har svagt mörka fläckar på vingspetsarna med en nästan rak innerkant. Foto: Dick Mudde, Public Domain.
Rovfjärilens undersida har också mörkj pudring men den är mer utspridd över vingen och inte bara vid vingribborna som hos rapsfjärilen. Foto: Cody Hough, CC BY-SA 3.0.

Citronfjäril

Hanen har klargula vingar och förväxlas normalt sett inte med de tre ovan nämnda fjärilarna, men citronfjärilshonan har blekare, nästan vita vingar och flyger också från tidig vår till sen höst. Den kan urskiljas på röda fläckar på fram- och bakvingen och har utdragna spetsar på vingarna. Dessutom saknar citronfjärilen mörka partier på vingarnas hörn.

Citronfjäril, hona. Foto: Charles J. Sharp, CC BY-SA 4.0.

Andra fjärilar som påminner om dessa arter är den stora hagtornsfjärilen med väldigt tydliga vingribbor, samt de mindre och lite mer svårsedda skogsvitvinge och ängsvitvinge.

Tack till Lars Pettersson på Svensk Dagfjärilsövervakning för synpunkter på artikeln.

Gör Svensk Dagfjärilsöverkanings quiz för att se om du kan skilja på vitfjärilarna.

LÄS ÄVEN:
• Guide till vårens första dagfjärilar
Vilken art är det? Natursidans guide till artbestämning
Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald

Källor: JordbruksverketArtfakta.se och boken “Nordens fjärilar”