Så har Sveriges fjärilar klarat sig hittills i år

Ängssmygare – en av arterna som det gått dåligt för hittills i år och de senaste tio åren. Foto: Erik Hansson

Fjärilar är känsliga. Inte bara på grund av sina papperstunna vingar utan också för väder och klimat. Ett enda års svårt väder kan slå hårt mot enskilda arter. I Danmark blev våren 2020 en ”dramatisk kollaps” för många arter. Även Sverige hade ett sämre halvår än normalt.

I juni gick ett danskt fjärilsprojekt ut med att Danmark haft ett bitvis katastrofalt dåligt fjärilsår. Det kallades för en ”dramatisk kollaps” och personerna bakom projektet frågade sig om ”extremväder (torka, regn) är den sista spiken i kistan för danska dagfjärilar”.

Lars Pettersson, fjärilsexpert och samordnare för Svensk dagfjärilsövervakning, berättar att Danmark hade det kallare än normalt i maj och att kylan kan ha spelat en roll.
– Ofta behöver man titta både på årets väder och hur förra årets fjärilssäsong varit för att kunna se hur vädereffekter spelar in. I Danmark har man sett att fjärilspopulationerna blivit alltmer fragmenterade och att många arter tryckts tillbaka till sina kärnområden, Anne Eskildsen och andra danska forskare beskrev det bra i Eskildsen et al 2015. När populationerna är mindre och alltmer isolerade från varann blir år med sämre väder extra besvärligt för fjärilar. Detta, tillsammans med långtidstrender när det gäller förlust av habitat och intensiv markanvändning, skulle jag gissa spelar stor roll för att  det blivit så svårt för de danska fjärilarna i år.

Danmarks sak är vår
Även i Sverige har det rapporterats flitigt i fjärilsforum i sociala medier om att första halvåret 2020 har betydligt färre fjärilar än normalt. Lars Pettersson har nu för första gången använt inrapporterad data till Svensk Dagfjärilsövervaknings obeservationer för att ta fram trender för första halvan av året. Den data de använt sig av kommer från 522 rapporter från 143 lokaler.

Nässelfjäril hade en bra början på 2020. Foto: Marie Mattsson

Hur skulle du beskriva det första fjärilshalvåret 2020 baserat på den data du hämtat?
– Det började ganska bra på samma sätt som det gjorde 2018 och 2019. Rätt gott om vårfjärilar som citronfjäril, nässelfjäril och grönsnabbvinge på många håll men sedan tog det stopp i kylan i andra halvan av maj. När det borde ha dykt upp försommararter så dröjde det och när fjärilarna började dyka upp så var de inte alls så många som det brukar vara. På detta viset har det varit i många delar av Sverige men det finns också undantag där det flugit ganska bra.

Även om det skiljer sig åt mellan olika delar av landet och även ganska mycket inom regioner så ser 2020 ut att bli ett sämre år än de senaste 3-4 åren. Bland annat aspfjäril, hagtornsfjäril, kartfjäril, kålfjäril, rapsfjäril, silverblåvinge, skogsnätfjäril, ängsblåvinge och ängssmygare har haft ett dåligt år i år och dessutom en minskande trend för 2010-2020.

Fjärilar som har en negativ trend de senaste tio åren enligt Svensk dagfjärilsövervakning. Klicka på bilden för att förstora den.

– Hur det är för året som helhet får vi vänta till i höst med att avgöra, kyla kan göra så att utkläckningen dröjer. Bra väder längre fram i juli-augusti kan också gynna de som flyger mest i den perioden, förklarar Lars Pettersson.

Går det att beskriva ett vädermässigt optimalt fjärilsår? Eller varierar det alltför mycket mellan olika arter?
– Det varierar väldigt mycket mellan arter och också vilket stadium i fjärilens utveckling som är känsligast eller gynnas lättast. Vissa arter som mindre tåtelsmygare och svartfläckig blåvinge gynnas av varma somrar, men blir det för varmt kan svartfläckiga blåvingens värdväxter timjan och kungsmynta/oregano i sin tur torka eller gå i blom tidigare än vad blåvingelarverna skulle vilja. Andra arter kan gynnas av att larverna får utvecklas bra för att larvparasiterna eller svampsjukdomar inte har det så lätt i visst väder. Eftersom de flesta fjärilar vi har här har funnits i Sverige under lång tid och då trivs i eller uthärdar svenskt väder skulle jag nog säga att ett lagom soligt, normalvarmt eller lite varmare än vanligt sommarhalvår utan några extremhändelser i väderväg är det som nog de flesta arterna skulle uppskatta. Men det kommer alltid att vara stor variation mellan arter vad de trivs med.

Svartfläckig blåvinge – vill ha lagom varma somrar. Foto: Erik Hansson

Är det kyliga perioder på våren och sommaren som framför allt ställer till det för fjärilar?
– Extremväder är alltid problematiskt, men vilket utvecklingsstadium (ägg/larv/puppa/vuxen) som drabbas värst skiljer sig mellan arter och inom säsonger. Men det stora problemet för fjärilar brukar anses vara habitatförlust och intensifierad markanvändning. De två processerna leder i sin tur till mindre fjärilspopulationer som är alltmer isolerade från varann. Extremväder kan då drabba jättehårt och kan helt enkelt slå ut de små isolerade populationerna och göra återhämtning nära nog omöjlig.

Faktum är att många fjärilsarter fortfarande idag lider av den regniga och kyliga sommaren 1987 som bland annat gjorde att den violetta guldvingen försvann från stora delar av sitt utbredningsområde.
– Det är inte förrän nu, två decennier in på 2000-talet som den börja kunna dyka upp igen i Norrbottens skärgård och andra platser där den drabbades hårt för så länge sedan.

Vill du hjälpa till att hålla koll på hur det går för Sveriges fjärilar? Då kan du bli fjärilsövervakare. Det går fint att börja när som helst på säsongen. Läs mer om hur man gör i den här snabbguiden.