Så har det gått för fjällfåglarna på 2000-talet
Data har samlats in från 20 års tid för 107 fågelarter som häckar i fjällområdet. Resultaten visar både vinnare och förlorare. Förlorare är de arter som är anpassade till kyla.
Smalnäbbad simsnäppa.
Dataunderlaget har samlats in av de fyra fjällänen, Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet och flera lokala ideella fågelövervakningsprojekt mellan 2002 och 2022. Sammanlagt 107 fågelarter har inventerats och en hel del statistik framträder tydligt.
– De senaste decennierna har det kommit många oroväckande nyheter om stora förändringar av fågelfaunan. Fåglarna har svårt att anpassa sig till de snabba förändringarna som sker inom jordbruk, skogsbruk och annan exploatering av landskapet. Tack vare den regionala miljöövervakningen har vi kunnat följa fågelarters utveckling i fjällmiljöer, som jämfört med andra delar av våra norrländska miljöer är ett relativt opåverkat område. Men klimatförändringen utgör ett allt större hot mot känsliga arter i våra fjällmiljöer, säger Darius Strasevicius på länsstyrelsen Västerbotten.
I takt med att klimatet blir allt varmare gynnas arter som vill ha det lite varmare. Det innebär i sin tur att fåglar som specialiserat sig på att klara kyla får ökad konkurrens från arter som tidigare levde i varmare områden. Exempel på detta är att gransångaren ökat med hela 11 procent per år medan brushanen minskat med 5,9 procent per år.
47 av de 107 fågelarterna har statistiskt säkra förändringar för perioden 2002–2022. 24 är ökande (22 procent) och 23 minskande (21 procent).
”Vinnarna” i ordning, ökningstakt på 11 till 3 procent per år
- gransångare
- gråsparv
- gärdsmyg
- smålom
- tornfalk
- ringtrast
- domherre
- sångsvan
- trana
”Förlorarna” i ordning, minskningstakt på 6 till 3 procent per år
- större korsnäbb
- brushane
- buskskvätta
- silvertärna
- svartsnäppa
- gulsparv
- smalnäbbad simsnäppa
- storskrake
- knipa
- alfågel
- kricka
- mosnäppa
Källa: Länsstyrelsen Västerbotten
