Rödlistan 2025: Det går allt sämre för Sveriges arter

Vart femte år släpper SLU Artdatabanken en ny rödlista. Nu har 2025 års rödlista lanserats. Över 100 artexperter i 15 kommittéer sammanställde tillstånd och trender för 23 103 av landets arter och hur det går för dem. Enkelt uttryckt; om de inte minskar i antal och är tillräckligt många klassas de som Livskraftiga (LC), men om populationen minskar oroväckande snabbt klassas arten som rödlistad. Det finns dels tre hotkategorier: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). En art som är nära att uppfylla kriterierna för Sårbar (VU) klassas som Nära hotad (NT). NT-arterna är alltså rödlistade, men anses inte hotade. 5 217 av de bedömda arterna rödlistas varav 2 373 bedöms som hotade.

I stort ser det allt sämre ut för Sveriges arter. Allt fler blir rödlistade. I den nya rödlistan är 23 procent av de drygt 23 000 bedömda arterna nu rödlistade. I rödlistan från 2020 var 21,9 procent rödlistade. Det är också oroväckande att för de artgrupper som vi har bra koll på är en högre andel arter rödlistade än i grupper där vi har stora kunskapsluckor. Fåglar tillhör den grupp vi har bäst data för och där är 45 procent rödlistade. Även Sveriges fiskar (32 procent), dagfjärilar (38 procent) och däggdjur (35 procent) har vi relativt bra dataunderlaget för.

1 av 3 rödlistade arter påverkas negativt av skogsbruket

Det största hotet mot Sveriges arter är det moderna skogsbruket. 1 744 rödlistade arter påverkas negativt av exempelvis brist på skog som inte kalavverkats, brist på grova eller gamla träd, markstörning vid skogsbruk, brist på död ved, markavvattning och brist på skogsbränder. Det är alltså mer än var tredje rödlistad art som påverkas negativt av det moderna skogsbruket.

Det näst största hotet mot Sveriges arter är att öppna marker (exempelvis ängar) växer igen. 1 300 arter hotas av detta.

Rödlistade matfiskar och hot från bottentrålning

Sämre kunskap har vi om vad som händer i haven. Här är många arter placerade i kategorin Kunskapsbrist (DD). Men hoten i form av fiske, framför allt bottentrålning, samt ökad näringsbelastning och exploatering är välkända. Nytt för i år är att flera matfiskar blir rödlistade. Det gäller sill, lax och öring (Nära hotad (NT)), ålen är fortfarande Akut hotad (CR) och det går så dåligt för torsken att den flyttas från Sårbar (VU) upp till Starkt hotad (EN).

– En mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen säger Ann-Britt Florin på SLU Aqua, ansvarig för rödlistning av fiskar.

Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm, kommenterar resultaten så här:

– Om vi vill ha kvar våra vilda fiskar behövs en nationell strategi för att skydda fiskbestånden. Oavsett vilken regering som tillträder i höst måste den frågan få högsta prioritet.

Pärlugglan – en missad art i kris

Andra arter det går sämre för är blåmussla, sill, lax, öring, Adam och Eva, gullpudra, sädesärla, ladusvala och älg, som nu gör en tråkig debut i rödlistan som Nära hotad (NT). Värst har det gått för pärlugglan. Den ansågs livskraftig 2020 och var då Sveriges vanligaste uggla, men är nu Starkt hotad (EN). Bland ugglorna är nu både kattuggla och sparvuggla vanligare Anledningen anses vara att det skett stora förändringar hos gnagarna, bland annat på grund av klimatförändringar och skogsbruk.

– Vi borde ha rödlistat den tidigare, säger Mikael Svensson, ansvarig för rödlistning av fåglar. Han rekommenderar även skogsägare att lämna boträd, skyddszoner mot vattendrag och lämna högre hänsyn i skogsbruket.

Nya rapporter som släppts efter att rödlistan publicerats visade också att det går så pass dåligt för flera gnagare att de troligen kommer att rödlistas. Det blir inte längre några toppar i sorkcyklerna när det vimlar av sorkar i naturen.

Andra arter som fått en försämrad klassificering är kummel (EN), havskatt (CR), hornuggla (EN), fältpiplärka (CR) och igelkott (VU).

Nästa fågel att dö ut?

Just fältpiplärkan är särskilt utsatt och kan vara nästa art att bedömas som nationellt utdöd.

– Utöver tornuggla och fjälluggla som bedöms som Nationellt utdöd (RE) är prognosen mycket dyster för fältpiplärka (Akut hotad, CR). Med bara en handfull häckningar under de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson.

Förutom skogsbruk och igenväxning tar SLU Artdatabanken också upp invasiva främmande arter som ett ökande problem och nämner då de svampar som orsakar almsjuka respektive askskottsjuka. De dödar Sveriges almar och askar och det drabbar i sin tur alla de lavar, svampar och ryggradslösa djur som är knutna till dessa träd.

Klimatförändringarna märks allt mer

Klimatförändringarna märks också i rödlistan. De har negativ effekt på 210 arter. Framför allt drabbas arter som är anpassade till ett kallt klimat. Fjällen är nu den landskapstyp som har störst ökning av andelen rödlistade arter. Vissa arter gynnas också av den globala uppvärmningen. Svartpälsbi listas nu till exempel som Livskraftig.

Klimatförändringarna orsakar också kraftigare och vanligare extremväder och det drabbar i sin tur många arter.

SLU Artdatabanken påpekar vikten av att sätta in rätt åtgärder och tillräckliga resurser i tid. På så sätt kan vi vända trenden för hotade arter. Det har till exempel skett med havsörn, utter och långbensgroda som alla lämnat rödlistan. För uttern inleddes åtgärder på 60- och 70-talet som först på senare år burit frukt.

Källa: SLU