Gå till innehållet

Riksdagen röstade igenom rovdjurspropositionen

Vargar i hägn. Foto: Marie Mattsson

Vargar i hägn. Foto: Marie Mattsson

Idag röstade riksdagen igenom den så kallade rovdjurspropositionen med bred majoritet (enbart MP och V röstade mot, S röstade för ett eget förslag). Det innebär bland annat att minimiantalen för de svenska rovdjuren minskas.

Enligt rovdjurspropositionen räcker det till exempel med mellan 170 och 270 vargar i landet medan det nu beräknas finnas över 400 stycken. För Sveriges kungsörnars del bedöms det räcka med “150 registrerade häckande par”.

Propositionen går i korthet ut på att “Det övergripande och långsiktiga målet ska vara att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige ska uppnå och bibehålla en gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektivet. Detta samtidigt som det inte blir påtagligt svårare att hålla tamdjur och hänsyn tas till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden.”

Världsnaturfonden WWF kallar beslutet en besvikelse och att det “naturvårdsmässigt förflyttat Sverige minst 20 år bakåt i tiden”:
– När det gäller naturvård har Sverige under decennier varit ett föredöme för omvärlden, ett omdöme som raseras nu när politiker nu ska bestämma hur många individer det ska finnas av Sveriges djurarter. Det enda rimliga är att vetenskapliga metoder ska avgöra det. Det är Naturvårdsverket som ansvarig myndighet – eller en expertinstitution som Artdatabanken – som har kompetensen att göra sådana bedömningar, inte riksdagens ledamöter, skriver WWF i ett uttalande.

På Svenska jägareförbundet är man försiktigt positiva.
– Vi är positiva till beslutet, men vi vill se konkreta åtgärder och effekter av det. Nu måste samhället visa att man menar allvar. Det innebär att göra förvaltningsplaner för rovdjuren där man tar hänsyn till såväl människor, socio-ekonomiska faktorer och biologi – inte bara biologi, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd.

Om det blir licensjakt på varg i början av 2014 är ännu oklart. Det är Naturvårdsverket som ska avgöra det utifrån om det finns juridiska, politiska och praktiska förutsättningar. Exempel på faktorer som kan hindra jakt är att Sverige riskerar att hamna i EU-domstol, men också dåliga praktiska förutsättningar som barmark, dåliga spårningsförhållanden och dåligt inventeringsunderlag.

Frågan är dock inte avgjord på grund av omröstningen. Sverige är med i EU och EU:s miljökommisionär Janez Potocnik har sagt sig vilja driva ärendet till EU:s domstol om Sverige inte uppfyller unionens krav på att rovdjuren ska ha en gynnsam bevarandestatus.

Källa: Riksdagen, Svenska Jägareförbundet, WWF, Länsstyrelsen Värmland och P4 Värmland

Mer att läsa