Regeringens handlingsplan för biologisk mångfald: ”För lite, för sent”

Under måndagen den 9 februari kallade regeringen till en presskonferens för att presentera ”Sveriges handlingsplan för biologisk mångfald”. Det glesa pressuppbådet fick se klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari berätta om vilka insatser som regeringen avser ta för att leva upp till det globala FN-ramverket för biologisk mångfald, det så kallade Kunming-Montreal ramverket.

Två nya etappmål

Förutom själva handlingsplanen presenterades två nya etappmål i miljömålssystemet:

1. Pollinatörer. Romina Pourmokhtari sa att ”Mångfalden av vilda pollinatörer ska förbättras senast år 2030. Och minskningen av populationer ska stoppas”. 
2. Stadsgrönska. ”En majoritet av kommunerna ska senast år 2030 integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i olika städer och tätorter. Det här målet handlar helt enkelt om mer levande städer. Gröna städer är inte en lyx utan en nödvändighet.”

Den nationella handlingsplanen ska visa hur Sverige ska uppfylla de åtgärdsmål för att förhindra förlusten av biologisk mångfald. Under presskonferensen lyftes framför allt redan offentliggjorda planer på exempelvis våtmarker och skogsägare som vill skydda sina skogar.

Några stora satsningar i form av kraftigt ökad budget för att nå målen nämndes inte. Däremot använde Romina Pourmokhtari formuleringen ”privat kapital” eller ”privata finansiärer” sex gånger under den 20 minuter långa presentationen. Att få företag och privatpersoner att bekosta satsningar på biologisk mångfald var något som hon återkom till.

”För lite och för sent”

WWF:s sammanfattning av handlingsplanen är ”För lite nytt och ett år för sent”. De anser att det är ett ”misslyckat försök att fram en heltäckande plan för hur Sverige ska leva upp till FNs globala räddningsplan för naturen”.

– Den plan som presenterats idag är ett år försenad och motsvarar inte ambitionen i det globala ramverket. Det behövs, framför allt ett tydligt övergripande mål om att Sverige ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige till 2030, säger Åsa Ranung, policyrådgivare på WWF.

Hon anser bland annat att det är en ”allvarlig brist” att handlingsplanen inte innehåller något nationellt etappmål för skydd av natur. Vi har trots allt förbundit oss till det globala målet att skydda minst 30 procent av naturen till 2030.

– För att kunna hantera naturkrisen och ge biologisk mångfald den plats den förtjänar i politiken föreslår WWF inrättandet av ett naturpolitiskt ramverk, motsvarande det klimatpolitiska ramverket – med ett naturpolitiskt mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd. Det skulle ge naturen den plats den behöver och förtjänar i politiken, skriver WWF i ett pressmeddelande.

Källor: Regeringen och WWF