Regeringen sinkar skydd av viktiga fågelområden igen

Naturvårdsverket skickade i veckan ut ett pressmeddelande som förkunnade att regeringen stärker skyddet för fåglar i havsmiljöer genom att bilda nio nya Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet (SPA).

Maano Aunapuu, chef för områdesskyddsenheten på Naturvårdsverket, säger i ett uttalande att det är ”i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald, som anger att minst 30 procent av havsområdena ska vara skyddade till 2030”. Det låter bra på pappret, men riktigt så enkelt är det inte. De här områdena skulle ha varit skyddade för längesedan, det är inte nio nya områden egentligen och kanske framför allt; det är inte de viktigaste områdena som fått skydd.

Borde redan ha varit skyddade

Bakgrunden till dessa Natura 2000-områden är, som Natursidan konstaterat tidigare, att de egentligen redan skulle varit skyddade. 2020 skickade nämligen EU ett klagomålsärende till Sverige om att vi skyddat alldeles för lite natur och ställde krav på att tempot måste höjas. Annars riskerar vi att få böter. Först efter detta hot pekade landets länsstyrelser ut 29 områden längs den svenska kusten som bör skyddas för att möta kraven från EU.

Sedan dess har det gått långsamt. För ungefär ett år sedan slog regeringen på stora trumman när tre områden fick skydd och nu är det alltså dags igen. Maano Aunapuu på Naturvårdsverket bekräftar för Natursidan att de nya områdena är en del av de 29 områden som redan borde ha varit skyddade.

Niclas Lignell, fågelskyddssamordnare på Birdlife Sverige, förtydligar:

– De är baserade på den hemställan Naturvårdsverket skickade till Regeringen för drygt två år sedan. En hemställan som tagits fram av länsstyrelser och Naturvårdsverket för att möta de krav som EU-kommissionen ställt på Sverige för att vi ska leva upp till åtagandet om ett fullgott och ändamålsenligt Natura 2000-nätverk för att leva upp till Bernkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald.

Inte nio nya områden

Förutom att skyddet är kraftigt försenat så stämmer det inte att det är nio nya områden. Dessutom är de inte anpassade till utpekade områden för fågeldirektivet (SPA) och Important Bird Areas (IBA).

Niclas Lignell igen:

– Två av de nio nya SPA-områdena är områden som inte har beröringspunkter med våra IBA-områden, och som alltså kommit till av andra orsaker. De övriga sju ligger alla i någon form av anslutning till våra IBA-områden. Så vitt jag kan se är det tre tidigare SPA-områden som nu har inkluderats i större områden, medan fyra har tagits bort.

Följer inte reglerna om att skydda de viktigaste områdena

Vad säger du om urvalet?

– Urvalet så här långt följer hemställan från 2023, men det faktum att det fram till dags dato inte beslutats om fler än tolv nya utpekanden – nio i år och tre år 2025 – är svagt av Sverige. Regeringen verkar vilja dra ut på processen. Det framstår som om man drar sig för att peka ut färdigutredda områden – i likhet med tidigare – och därmed undanta de ekologiskt mest betydelsefulla delarna från skydd, exempelvis skräntärnors födosöksområden, säger Niclas Lignell och fortsätter:

– Detta är minst sagt anmärkningsvärt, eftersom just denna typ av brist var det uttalade skälet till att Europeiska kommissionen inledde ett överträdelseärende mot Sverige. Natura 2000-regelverket lämnar inget utrymme för selektivt skydd av perifera områden; det är de ekologiskt mest värdefulla och funktionellt avgörande miljöerna som ska ingå i ett noga utvalt nätverk av skyddad natur.

Kan fortfarande riskera böter

Niclas Lignell menar att det därför är svårt att se hur Sverige ska kunna ta sitt grundläggande ansvar. En betydande andel av de föreslagna områdena har fortfarande inte pekats ut trots att ärendet legat så länge hos regeringen.

– Min tolkning är således att så länge dessa brister kvarstår, är det ytterst tveksamt om överträdelseärendet kan avslutas på ett för Sverige gynnsamt sätt.

Källa: Naturvårdsverket