Träd som fallit i storm.
Regeringen ger undantag för artskydd i skogen
Ska det vara fritt fram att förstöra livsmiljöer för skyddade arter bara för att träd fällts i en storm? Det undantaget försöker regeringen smyga ut. Frågan är dock om det ens är tillåtet enligt EU-rätten?
Regeringen har beslutat om tillfälliga undantag från artskyddsförordningen. Det motiveras av att så många skogar drabbades av stormen Johannes och snöovädret Anna i vintras. Undantaget ska träda i kraft redan den 23 april 2026 och gäller till och med mars 2027. Sammanlagt innefattas 26 kommuner.
Undantaget har minst sagt smugits ut. I riksdagens dokument om artskyddsförordningen har det nu helt plötsligt tillkommit paragrafer om att ”en skogsbruksåtgärd får utföras på produktiv skogsmark” (…) ”om åtgärden behövs för att omhänderta skog som har skadats till följd av stormen den 27 december 2025 eller det kraftiga snöfallet den 1-4 januari 2026”. Eller med andra ord; det ska bli ännu lättare att få avverka skogar utan att ta hänsyn till skyddade arter.
För mig andas det här total desperation inför valet
Det listas också vilka arter som undantas från undantaget (se lista längre ned i artikeln). Listan innehåller flera arter arter som inte ens hittas i skogen utan lever i öppna gräsmarker.
– Regeringen verkar medveten om att det skulle bli kraftig kritik om man går ut med det väl synligt, så man försöker hålla det under täcket, säger Nils Hydén, före detta miljöbrottsexpert vid polisen och engagerad naturvän.
Riskerar leda till att skogsbolagen passar på
Han säger till Natursidan att ändringen förhoppningsvis bara får begränsade konsekvenser, men att han trots det är orolig:
– Det bekymrar mig att det öppnar upp för oheliga initiativ även i andra sammanhang och att man slår in en kil i EU-rätten och försöker erodera den. Det öppnar upp för alla möjliga skäl till undantag och det är djupt bekymrande. Det riskerar att leda till att skogsbolagen passar på att avverka områden som inte borde eller får avverkas.
Pärluggla – en av få skogslevande arter som behåller sitt skydd. Arten har minskat med hela 60 procent på bara 15 år och bedöms nu vara Starkt hotad (EN).
Kontrollen i skogen är nämligen minst sagt bristfällig. Skogsstyrelsen är kontrollmyndighet, men deras budget räcker idag i stort sett bara till att hantera de mest akuta ärendetyperna att de bara hinner kontrollera en bråkdel av det som de enligt lag är skyldiga att göra. De flesta avverkningsanmälningar rinner igenom utan just någon kontroll alls. Det är lite som att försöka få fast fortkörare när man släckt ner de flesta fartkamerorna och minimerat poliskontrollerna.
– Vem ska övervaka att det verkligen bara avverkas det som fallit i en storm? Eller effekterna vid större bränder eller angrepp av skogsskadegörare? Ska Skogsstyrelsen göra det med sina begränsade resurser? Risken är uppenbar att det blir närmast riskfritt att bryta mot bestämmelserna, säger Nils Hydén.
Men är det här undantaget verkligen förenligt med EU-rätten?
– Nej det är det inte. Skulle EU-domstolen få det här på sitt bord skulle de säga nej direkt. Det skulle även kunna bryta mot EU:s grundfördrag.
Högsta domstolen vill se fler miljöfall i EU-domstolen
Det är dock inte så enkelt att få det prövat i EU-domstolen. Naturskyddsföreningen eller andra organisationer med talesrätt kan inte vända sig direkt till EU-domstolen. De kan bara vända sig till EU-kommissionen, men den har visat måttligt intresse för att ta fallen vidare, berättar Nils Hydén.
– Ett annat steg är att via överklaganden få de svenska miljödomstolarna att vända sig till EU-domstolen.
Och här finns det numera en viss förhoppning. I en dom från Högsta domstolen hösten 2025 fastslår Sveriges högsta instans följande:
När en EU-rättslig tolkningsfråga uppkommer i ett mål där Mark- och miljööverdomstolen är sista instans är domstolen i princip skyldig att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Undantag från denna skyldighet föreligger endast om den uppkomna frågan saknar relevans, om EU-domstolen redan har uttalat sig i samma eller en snarlik fråga, eller om den korrekta tillämpningen av EU-rätten är uppenbar.
Eller med andra ord – Mark- och miljööverdomstolen ska vända sig till EU-domstolen för att få avgörande när fråga inte tolkats. Även tingsrätternas miljödomstolar har den möjligheten. En sådan här vägledande dom i högsta instans borde miljöorganisationer med talerätt kunna hänvisa till för att lättare få skogsindustrin och andra aktörer att följa lagen.
Valfläsk i valtider
Men Nils Hydén tror att regeringens beslut om undantag från Artskyddsförordningen framför allt handlar om valfläsk i valtider.
– För mig andas det här total desperation inför valet på grund av opinionsläget där Tidölagets partier nu börjar kannibalisera på varandra och småpartierna knappast kan räkna med stödröster.
Man kan väl också fråga sig om det ska ges undantag varenda gång det kommer en storm? Något som kommer bli allt vanligare i en värld med politik som inte bryr sig nämnvärt om klimatet.
– Ja eller ska det införas undantag även för en skogsbrand eller insektsangrepp? Roten till problemet är ju att skogsindustrin anammat det monokulturella industriella bruket som mer liknar åkerbruk. Det är så korkat och kortsiktigt. Skogsindustrin klarar uppenbarligen inte av att se hur omvärlden förändras. Och det snabbt.
