Regeringen föreslår kraftigt sänkt skydd av hotade arter

Det preliminära förslaget som regeringen bett Naturvårdsverket ta fram innehåller 255 arter. Fåglar är inte med eftersom de är fridlysta genom EU:s fågeldirektiv. Förslaget från regeringen är att bara arter som är rödlistade som akut eller starkt hotade ska fridlysas. Men start hotade arter ska inte få försvåra skogs- eller jordbruk. I princip blir det med andra ord enbart akut hotade arter i Sverige som får ett ordentligt skydd, med några undantag.

Svenska Botaniska Föreningen (SBF) avvisar regeringens förslag:

– Förslagen fokuserar på att minimera antalet arter som tvingar till hänsyn och att med många undantag friskriva markanvändning som skogs- och jordbruk från ansvar. Det är anmärkningsvärt då just dessa verksamheter är de största hoten mot den biologiska mångfalden enligt den svenska rödlistan och rapporteringen av bevarandestatus för Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv, skriver Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i sitt uttalande om regeringens förslag.

Föreningen påpekar också att eftersom ”jord- och skogsbruk är den markanvändning som har störst
påverkan på rödlistade arter skulle denna friskrivning ytterligare höja utdöenderisken
hos många rödlistade arter”.

Förändringen skulle till exempel betyda att 37 svenska orkidéer förlorar sin fridlysning.

”Fel att koppla fridlysning till rödlistan”

SBF är också kritiska till hur den nationella rödlistan tolkas.

– Det är av stor betydelse att arbetet med den nationella rödlistan sker oberoende av lagstiftning och olika verksamheter i landet. Rödlistan ger uttryck för utdöenderisken hos olika arter men innebär i sig ingen prioritering av skyddsvärdet mellan arterna. Det är därför viktigt att upprättandet av rödlistan förblir objektiv, strikt följer IUCN:s kriterier och speglar de trendförändringar och den status som nationella miljöövervakningar visar utan kopplingar till lagstiftning och politiska processer.

”Ovetenskapliga kriterier”

WWF anser att det förvisso är efterlängtat med en översyn av nationellt fridlysta arter, men att urvalsgrunderna i regeringens förslag görs på ovetenskapliga kriterier och att ”regeringen borde lita mer på expertmyndigheters kompetens och bedömning och avstå från att politiskt detaljstyra innehållet”.

– Positivt är att fler arter som är starkt hotade på rödlistan (EN) nu föreslås omfattas av fridlysning. Till exempel föreslås ett flertal arter av svampar, fjärilar och lavar, jämfört med de fåtal bland dem som är fridlysta idag. Fridlysningen för dessa arter riskerar dock att bli tandlös om fridlysningsreglerna ändras så som regeringen föreslagit, det vill säga att hänsyn inte ska krävas för fridlysta starkt hotade arter inom skogsbruket och jordbruket, säger Emelie Nilsson expert naturvårdspolicy, WWF.

Bland de få arter som får ett stärkt skydd hittar vi ål och nejonöga. De blir enligt förslaget inte bara fredade mot fiske utan får ett starkare skydd genom att fridlysas. Även igelkott blir fridlyst.

– Syftet med fridlysningen framstår som otydligt. Flera arter med lägre hotstatus föreslås nu tas bort. Majoriteten av arterna som föreslås minskar väldigt mycket eller är väldigt sällsynta och en del mycket svåra att identifiera. Det gör att fridlysning blir ett verktyg för arter i ett kritiskt läge. Det pedagogiska värdet för allmänheten minskar. Exempelvis finns mycket få arter som är välkända men med lägre hotstatus med, med undantag för igelkotten, säger Emelie Nilsson.

Baseras på hemligt material

WWF är också kritisk till att det ursprungliga materialet har sekretessbelagts. Det innebär att medborgare inte kan granska skälen till en bedömning.  

– Trots krav på samråd har Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket haft för kort tid och för dåliga förutsättningar för att bidra fullt ut. Det framkommer ur material vi har begärt ut att dessa myndigheter dessutom vill se fler arter fridlysta än vad Naturvårdsverket föreslår, skriver WWF.

Förslag som regeringen kan ändra

Detta är hittills bara ett förslag från Naturvårdsverket och listan kan komma att justeras.

– Regeringen har remitterat ett nytt förslag på regelverk för de nationellt fridlysta arter och det har ännu inte beslutats. Innan reglerna finns på plats går det inte att göra en färdig bedömning. Det är endast regeringen som kan besluta om ändring av vilka arter som ska vara nationellt fridlysta, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket.

Lät annorlunda innan valet

Inför valet 2022 svarade både Liberalerna och Kristdemokraterna i WWF:s valenkät att man kommer ”agera för att genomföra huvuddelen av förslagen i artskyddsutredningen som stärker skyddet för hotade djur, växter och svampar”. 

Källor: Naturvårdsverket, Svenska Botaniska Föreningen och WWF