Regeringen duckar natur­restaureringen – ”alldeles för låga ambitioner”

Naturvårdsverket, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket fick i uppdrag av regeringen att ge förslag på nationell plan för att restaurera Sveriges natur. Förslaget har nu lämnats till regeringen. Detta enligt krav från EU som unionens länder kommit överens om. Förordningen innehåller tidsatta och bindande mål och medlemsländerna ska inkomma med nationella planer för hur de ska uppnå målen.

Naturen ska med förordningen få ”möjlighet att återhämta sig, bli rik på biologisk mångfald och stå bättre rustad för ett alltmer påfrestande klimat”. Det är inte bara viktigt för naturen utan också en grund för människors hälsa, samhällets välfärd och många företag. Anledningen till att naturrestaureringen anses behövas är enligt Naturvårdsverket att ”många naturmiljöer och arter har trängts undan och viktiga funktioner riskerar att gå förlorade”.

Fördubblade anslag

Restaureringen ska ha åtgärder för hela Sveriges natur – allt från skogar och jordbrukslandskap till sjöar och vattendrag, marina miljöer och fjällområden. För att få med hela samhället har myndigheterna haft dialoger med runt 300 aktörer i form av kommuner, organisationer, civilsamhället och företag.

– Åtgärder ska sättas in där de gör störst nytta till lägsta möjliga kostnad. Då behöver vi ett datadrivet arbetssätt baserat på mer kunskap om vad som händer i Sveriges natur. Det är grunden för att vi ska kunna jobba smartare, säger Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket.

Kostnaderna uppskattas till 20 miljarder kronor per år fram till 2032 vilket är mer än en fördubbling av nuvarande medel för redan pågående åtgärder.

Låga ambitioner och egna slutsatser

Det kan låta som krafttag, men experter på ämnet tycker det är otillräckligt och Tidö-regeringen har i många år jobbat för att försvaga naturrestaureringslagen.

– Tyvärr har regeringen styrt myndighetens arbete så pass mycket att den här planen har en alldeles för låg ambitionsnivå. Naturvårdsverket konstaterar själva att förslaget inte räcker för att uppfylla kraven, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Som exempel nämner hon att vi behöver öka arealen naturliga barrskogar i Sverige med över 80 procent för att leva upp till kraven från EU.

– Men regeringen har, helt utan egna analyser eller underlag, beslutat att ingen sådan ökning behövs.

Finns positiva delar

WWF tycker förvisso att förslaget innehåller ”många viktiga åtgärder som skulle ge en stor injektion till Sveriges arter och natur”, men också att det finns ”tydliga brister och förslaget lever inte upp till vad lagen kräver”.

Några av de positivt bitarna som WWF nämner:

• Många åtgärder för att Sverige ska återfå mer levande landskap, med en rik mångfald av arter och ekosystem.
• För våra skogar föreslås stärkt tillsyn, ökat skydd och styrmedel för att främja hyggesfritt skogsbruk.
• För sötvatten finns flera viktiga förslag – till exempel att ta bort vandringshinder för fisk, återställa vattendrag till naturligt tillstånd och att stärka samarbetet så att åtgärder i vattenmiljön planeras och genomförs mer samordnat.
• Även den inventering av naturtyper som föreslås är välkommen och en förutsättning för att kunna följa lagen.

Regeringen saknar återigen vetenskaplig grund

Men förslagen får också kritik. Den mest grundläggande kritiken gäller brister i själva målen. Regeringen har avfärdat restaureringslagens krav på en vetenskapligt grundad bedömning av restaureringsbehovet och att områdena ska utgå från ekologiskt behov.

– Det är en stor brist att man inte utgår från det ekologiska behovet fullt ut, och att man inte når målen för arternas livsmiljöer. Det är avgörande för att Sverige ska uppfylla lagkraven, säger Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy vid WWF.

– Att inte restaurera många av våra hårt brukade skogslandskap riskerar att strida mot restaureringslagen, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.

Avverkning av skyddsvärd skog strider mot lagen

Lagen kräver också att länderna ska vidta åtgärder för att förhindra en avsevärd försämring i områden som restaurerats, som redan är i gott tillstånd och som behövs för att nå restaureringsmålen, men även här brister förslagen.

– I Sverige bedöms till exempel tusentals hektar av skog med höga bevarandevärden kalavverkas årligen i strid med lagens icke-försämringskrav. Detta är oacceptabelt och måste hanteras i den nationella planen, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.

Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen igen:

– Planen visar att det krävs mycket stora åtgärder för att vända förlusterna av biologisk mångfald. Nu måste regeringen inse allvaret av naturkrisen och öka investeringarna i den natur som vi alla är helt beroende av för vår välfärd och överlevnad.

Myndigheternas förslag är ett underlag till regeringen, som i sin tur ska lämna in Sveriges plan till EU-kommissionen senast 1 september 2026. Beslut om EU-medlemsländers nationella planer fattas senast i september 2027.

Källor: Naturvårdsverket, WWF och Naturskyddsföreningen