Gå till innehållet

Populärt område med klassisk fågelsjö ska bli naturreservat

Dalbyviken i Hammarskogen. Foto: Emil V Nilsson, Dalbyviken.se

Dalbyviken i Hammarskog. Foto: Emil V Nilsson, Dalbyviken.se

Uppsala planerar att skapa ett nytt stort naturreservat av Hammarskog. I det 662 hektar stora området finns våtmarken Dalbyviken som förr var populärare än Hjälstaviken och som engagerat lokala naturkämpar så som biologen Emil Nilsson och naturfotografen Mattias Klum. 

Det är ett mycket välbesökt område drygt en mil sydväst om Uppsala som består av hagmarker, skogar och våtmarker i en vik vid Mälaren. Kommunens mål med naturreservatet är att det ska bli mer lättillgängligt för allmänheten samtidigt som naturen ska skyddas. Vägen till Hammarskog ska byggas ut med nya cykelvägar och kommunen ska även se över lokaltrafiken som går dit.

Inte mindre än tre fågeltorn har byggts i området och bara i Dalbyviken har över 200 fågelarter setts. 2010 bildades föreningen Dalbyviken med målet att restaurera våtmarken och behålla artrikedomen. Föreningens ordförande, biologen Emil Nilsson, menar att Dalbyviken var en av Sveriges mest besökta fågelsjöar på 50- och 60-talet (“närheten till Uppsala med universitetet och biologerna där var säkert mycket viktig för vikens rykte”).

Dalkarlskärret. Foto: Mts Wilhelm  http://matswilhelm.com/

Dalkarlskärret, som också ingår i Hammarskogsområdet. Foto: Mats Wilhelm

Sedan dess har viken växt igen, skrattmåskolonin flyttade därifrån och “därmed var Dalbyvikens gulddagar över”, som Emil Nilsson uttrycker det. Han bor själv nära Dalbyviken och började engagera sig för att bevara området när han märkte hur viken sakta växte igen och hur exploateringstrycket ökade.

– Vi började prata med kringboende och förstod snart att Dalbyviken sakta höll på att växa igen, så långsamt att Uppsala kommun som äger halva viken knappt verkade märka det. Snart hade vi dragit ihop tillräckligt med folk för ett uppstartsmöte och eftersom Mattias Klum, som bor vid viken, pratade kom det en massa folk, förklarar Emil Nilsson.

Hur har Dalbyviken utvecklats sedan föreningen startades 2010?
– Framför allt har föreningen medverkat till att den vassfräsning som skedde i höstas blev av. Vi sökte LONA-medel (lokal naturvårdssatsning) tillsammans med Uppsala kommun och Upplandsstiftelsen. Innan dess har föreningen genomfört ett fågel- och växtinventering samt genom tidigare LONA-medel tagit fram en förberedande undersökning om vikens naturvärden.

Vad är dina åsikter om naturreservatet?
– Ett naturreservat öppnar så många möjligheter. Hammarskogs herrgård som ligger mitt inne i området, vid Dalbyvikens strand, var tidigare ett välkänt utflyktsmål bland Uppsalaborna. På 60-talet var det Dalbyviken som var den stora fågellokalen i området, då var Hjälstaviken både igenväxt och långt borta för cyklande fågelskådare. Men på senare år har den tidigare politiska majoriteten försökt marginalisera området och herrgården har stått tom. Nu hoppas jag att naturreservatet kan öppna herrgården för nya möjligheter, varför inte ett slags naturfotografcentrum med Mattias Klum som den självklara kopplingen till Dalbyviken? Det lär vara så att Mattias Klum vill donera bilder och filmer från Dalbyviken till kommunen om de skapar ett besökscentrum vid Hammarskog.

Emil Nilsson menar att området runt Hammarskog har höga naturvärden och behöver ett skydd mot framtida exploatering. Staden Uppsala kommer närmare och närmare Dalbyviken.
– Det är ett område som tål stora besöksmängder och som med naturskola och vandringsstigar kan erbjuda ett lättillgängligt kulturlandskap vid Mälaren för många. Med rätt naturvårdsinsatser kan naturvärdena öka än mer och bli än mer lättillgängliga för besökare. Det finns planer på att bygga gömslen, jag hoppas att de görs på platser där det också finns mycket fågel.

Även om naturreservatet bildas kan dock inte föreningen slappna av.
– Dalbyviken är bara till hälften ägd av Uppsala kommun. På den södra sidan är det privata markägare och de är inte intresserade av att få sin mark omvandlad till naturreservat. Föreningen behöver därför fortsätta föra dialog med markägarna för att de ska fortsätta hålla betande djur på Dalbyvikens strandängar — en förutsättning för att behålla naturvärdena. Det gynnar inte bara fågelskådare utan också gulärlor, rördrommar och de enstaka dubbelbeckasiner som ibland spelar på strandängarna i maj.

Läs mer om Dalbyviken på Dalbyviken.se

Källa: P4 Uppland och UNT

Mer att läsa