Plantering av viktiga ålgräsängarna allt mer framgångsrikt

Ålgräsängar är viktiga. De hör till havens mest värdefulla ekosystem genom att vara barnkammare för fisk, binda kol och motverka erosion. Men det går inte bra för världens ålgräsängar. Över 100 internationella forskare har gått ut med en uppmaning om att världens sjögräs måste skyddas för att inte riskera försörjningsmöjligheterna för hundratals miljoner människor och på västkusten har 80 procent av ålgräsängarna försvunnit sedan 1980-talet.

Experiment som blivit framgångsrikt

En metod för att förbättra situationen är att plantera ålgräsängar – även i relativt stor skala. Göteborgs universitet anser att det har gått ”från experiment till framgång” och är idag en etablerad metod för storskalig restaurering. Både i Västerhavet och Östersjön.

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har en forskargrupp tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland tagit fram en uppdatering av en handbok för restaurering av ålgräs. Den första versionen släpptes 2016, och det var hög tid att uppdatera den.

– Vi har lärt oss otroligt mycket sedan den första handboken kom ut. Under de här åtta åren har ålgräsrestaurering utvecklats från småskaliga, experimentella försök till en etablerad och fungerande metod för storskalig restaurering. säger Louise Eriander, forskare på Institutionen för marina vetenskaper, till Göteborgs universitet.

Måste klara glupska svanar

Under denna period har ålgräs planterats framgångsrikt på ett 30-tal lokaler i både Västerhavet och Östersjön på en sammanlagd yta på 2,3 hektar. Det låter inte mycket jämfört med skogsplantering på land, men det handlar om över 3 miljoner skott av ålgräs.

Projekten har dock mött en del problem. Dels från svanar som betar ålgräs naturligt, men även visat uppskattning för nyplanterade skott i glesa planteringar. Det har dock enkelt gått att lösa genom att sätta skotten på minst 1,5 meters djup. Då når inte svanarna ned till dem.

Provocerade krabbor

Värre har det varit med höga tätheter av strandkrabbor. De knipsar av skotten och kan ställa till stora skador på planteringar.

– Det verkar som att krabborna ger sig på ålgrässkotten och att skadorna ökar på hösten när det börjar bli ont om mat. Vi vet inte varför. Analyser av maginnehåll visar att de kan äta av skotten, men framför allt verkar de bli provocerade och knipsar av skotten, säger Louise Eriander.

För att minska risken för krabbknipsade skott har man testat både att fiska upp krabbor på de aktuella områdena, men också att plantera ålgräset i tätare grupper (se bild ovan). Detta har visat positiva resultat.

Sand hjälper mot grumliga vatten

En annan lärdom som dragits under de här åren är att det kan vara effektivt att täcka havsbotten med sand i samband med planteringen. Det är förvisso dyrt, men det förbättrar tillväxtförhållandena för ålgräs i vatten som blivit grumliga just eftersom de förlorat sina historiska ålgräsängar. Genom att täcka med sand förbättras ljusförhållandena och då kan ålgräset växa bättre.

Handboken finns på svenska, men ska även översättas till engelska. Förlusten av ålgräsängar är ett globalt problem.

Källa: Göteborgs universitet