Överlägsen kollagring i obrukad skog
Ny svensk studie visar att gamla skogar som inte avverkats tidigare lagrar betydligt mer kol än brukad skog.
Gammal skog.
I Sverige avverkas de sista gamla skogarna utanför reservaten i snabb takt. En ny studie från Lunds universitet visar att konsekvenserna för klimatet kan vara betydligt allvarligare än vad man tidigare trott. I dessa gamla skogar binds och lagras stora mängder koldioxid från atmosfären. Men när de avverkas för att bli framför allt biomassa, toapapper och kartonger till näthandeln omvandlas de till ”brukad sekundärskog” – snabbväxande trädplanteringar.
Urskog överlägset kollager
I den nya studien har forskare kombinerat data från Sveriges nationella skogsinventering med omfattande fältinventeringar av levande träd, död ved och markkol i både urskog och brukad sekundärskog. Flera olika metoder användes för att beräkna skillnaderna och inkluderade även kollagret i träprodukter från avverkad skog.
Slutsatsen blev tydlig: urskog lagrar ungefär 72 procent mer kol än brukad sekundärskog, när man räknar samman kol i vegetation, död ved, mark och avverkade träprodukter. Skillnaden är anmärkningsvärd och uppgår till 2,7 till 8 gånger mer än vad tidigare internationella studier och modeller har angett.
Marken i skogen lagrar mer kol än både träd och död ved, och det är också i marken som den största skillnaden mellan urskog och brukad skog återfinns.
Skydd och bevarande är bästa klimatåtgärden
Skogsindustrin har länge argumenterat för att brukad skog är effektivare som kolsänka, men den här studien omkullkastar den teorin.
Det innebär också att bevarandet av europeisk boreal gammal skog är en mer effektiv klimatstrategi än vad tidigare forskning visat.
– Från ett kollagringsperspektiv är det mer effektivt att sluta avverka de här naturskogarna än vad man tidigare har trott. Det är tre till åtta gånger mer effektivt att låta dem återgå till ett mer naturligt stadium än vad tidigare studier har visat. Det är också ett argument att inte avverka, i tillägg till biodiversitet och ekosystemtjänster, säger studiens författare Anders Ahlström, forskare i naturgeografi vid Lunds universitet. till Forskning & Framsteg.
Källa: Science och Forskning & Framsteg