Oroväckande inavel hos fjärilar
Fjärilar som behöver naturbetesmarker lever allt mer isolerade, vilket gjort att inaveln ökar.
Ängsblåvinge.
Betesmarker som inte gödslats eller plöjts, så kallade naturbetesmarker, är några av Sveriges mest artrika och värdefulla naturtyper. Sedan slutet av 1880-talet har dessa betesmarker minskat med 90 procent i Sverige. Det har inte bara minskat antalet insekter, det har också ökat risken för inavel bland svenska fjärilar, enligt en ny studie från Lunds universitet. Fjärilarna löper större risk att para sig med släktingar när det inte finns något annat att välja på eftersom det kan vara långt till nästa naturbetesmark där fjärilar med andra gener lever.
Specialister har drabbats hårdast
Zachary J. Nolen har i sin doktorsavhandling undersökt hur tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge, påverkats av förlusten av gräsmarker i södra Sverige. Han kom fram till att ängsblåvingen, som har specifika krav på livsmiljöer, drabbats extra hårt. Det märktes också i studien att situationen förvärrats de senaste årtiondena av en allt intensivare markanvändning.
– Populationerna av ängsblåvinge är i dag mer isolerade än tidigare, vilket lett till ökad inavel och att skadliga mutationer blivit vanligare. Det här påverkar artens möjlighet att överleva på sikt, säger Zachary J. Nolen, forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Bättre går det för puktörneblåvingen, som inte är lika specialiserad i sitt val av livsmiljöer.
Puktörneblåvinge.
Återställ och återförena
För att underlätta för ängsblåvingen och andra arter som är beroende av naturbetesmarker behöver vi återställa fler naturmiljöer och knyta samman områden som är isolerade, fragmenterade. På så sätt kan fjärilarna lättare hitta lämpligare partners med genetisk variation.
– Vi behöver återställa mer sammanhängande habitat i landskapet. Det är avgörande om vi vill bevara både arterna och deras genetiska variation, säger Zachary J. Nolen.
För den som vill gynna naturbetesmarkerna och därmed alla de arter som trivs i dessa, finns det dels naturbeteskött att köpa och dels har 9 av 10 Krav-märkta gårdar naturbetesmarker. Det räcker absolut inte att köpa svenskt kött. En del svenska djur som blir kött får inte ens gå ut.
Källor: Lunds universitet och Research portal
