Omedelbara insatser krävs för att uppnå miljömålet Levande skogar

Korskällåstjärn innan avverkning, här fanns 21 rödlistade arter. Foto: Malin Sahlin

Korskällåstjärn innan avverkning, här fanns 21 rödlistade arter. Foto: Malin Sahlin

Miljömålet ”levande skogar” är långt ifrån att uppnås till 2020. Malin Sahlin, sakkunnig i skog på Naturskyddsföreningen, säger att det krävs ”omedelbara och stora insatser” om målet ska nås. Med nuvarande skogspolitik och regelverk kommer inte Sverige att kunna nå vare sig de politiskt beslutade miljökvalitetsmålen eller flera internationella åtaganden som rör skog.

Även om positiva trender finns, såsom att mängden död ved ökar och att arealen lövrika skogar växer, är ansvariga myndigheter mycket tydliga med att målet inte kommer att kunna nås.

Naturvårdsverket skriver att ”Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön”.

Enligt uppföljningen av Miljömålen 2016 måste skogsvårdslagen bli tydligare om miljömålet ska uppnås. Lagen har kritiserats i åratal där ”frihet under ansvar” får råda men inte fungerar. Regeringen tillsatte i våras en särskild utredare som skulle föreslå förändringar som gör skogsvårdslagen effektivare och tydligare. Men utredaren fick sparken då hon i en offentlig debatt resonerade kring äganderätten.

Ett annat problem som gör det svårt att nå miljömålet är att svenska skogsbolag inte tar tillräckligt med naturhänsyn vid avverkning.  Exempelvis att mark körs sönder, naturvärdesträd avverkas och att skyddszoner kring känslig natur är obefintliga eller för tunna. Det finns många exempel på att detta sker även av FSC-certifierade bolag och på FSC-certifierad mark.  För att nå miljömålet ska därför skogsbrukets miljöhänsyn öka. Det ska ske genom målbilder som skogsbolagen har tagit fram tillsammans med Skogsstyrelsen i ”Dialog om miljöhänsyn”.

Korskällåstjärn efter avverkning, så ser Stora Ensos avverkning ut av en skyddsvärd skog i Härjedalen. Foto: Malin Sahlin

Korskällåstjärn efter avverkning, så ser Stora Ensos avverkning ut av en skyddsvärd skog i Härjedalen. Foto: Malin Sahlin

Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen, skriver att det är brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, flerskiktade skogar, ostörda fuktiga och våta skogsmiljöer och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer.

– Det krävs större arealer långsiktigt och bevarade områden av de mest skyddsvärda skogarna för att motverka ytterligare fragmentering av habitaten för många hotade arter.

Hon skriver att även behovet av naturvårdande skötsel är stort och hänvisar till projektet ”Dialog om miljöhänsyn”. Men hon menar att miljöarbetet trots allt går åt rätt håll nu och behöver fortsätta på det viset för att vända den negativa trenden.

Camilla Andersson menar att regeringen gör en bra ansats för att stärka arbetet med en grön infrastruktur, d v s att det ska finnas sammanhängande nätverk av natur i varje län. Skogsbruk med stora kalhyggen har fragmenterat upp landskapet i öar av småskogar eller dungar av träd som inte är sammanbundna. Något som gör det svårt för många arter att överleva. Under 2016 ska alla Sveriges länsstyrelser ha tagit fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Det är ett sätt att nå upp till de regionala miljömålen. Även kommuner och näringsliv ska medverka för att målet uppfylls.

Ett nationellt skogsprogram har arbetats fram under 2016. Det sker genom en dialog mellan skogens intressenter för ett mer hållbart samhälle baserat på bioekonomi. Bioekonomins hållbarhet som skogsindustrierna framhåller har dock ifrågasatts av miljörörelsen och forskare, bland annat vad gäller biobränsle och argumentet att det är klimatvänligt att avverka mer skog. Biobränsle bidrar till växthusgaser: både när bränslet eldas upp och när mer skog avverkas för biobränsle. Skogen på det norra halvklotet binder en stor mängd kol i marken och detta kol frigörs när träden huggs ned.

Malin Sahlin skriver att det finns många tydliga faktorer som bidrar till att miljömålet inte kan nås: Exempelvis bristen på arealer med gammal skog som inte har påverkats av trakthyggesbruk. Samtidigt fortsätter dessa värdefulla skogsområden att minska till följd av avverkning. Detta leder i sin tur till en ökad fragmentering av skogslandskapet.

– Runt 900 skogslevande arter är idag hotade och totalt är drygt 1800 skogslevande arter rödlistade.  Det stora problemet för majoriteten av dessa arter är, enligt ArtDatabanken, framförallt avverkning.

Dagens skogsbruksmetoder fokuserar helt på kalhyggen med återplantering. Åldersfördelningen i skogen är mycket ojämn och merparten av skogen är ung. Men de arter som berörs är ofta beroende av skogar som får växa naturligt och bli gamla och de har svårt att överleva på kalhyggen och i ungskogar. De har även stora problem att återetablera sig eftersom deras livsmiljöer inte hinner återskapas i modernt brukad skog. I dessa skogar ligger oftast fokus på snabb produktion av virkesråvara, skriver Malin Sahlin.

– För att vända den negativa utvecklingen för skogens mångfald krävs såväl ökade anslag för skydd av skog, som en helt ny skogspolitik där skogsbruk bedrivs inom ekologiskt hållbara ramar, menar Malin Sahlin och Naturskyddsföreningen.

Gamla träd med död ved, en bristvara. Foto Kristina Bäck

Gamla träd med död ved, en bristvara. Foto Kristina Bäck

Statistik om skyddad skog från 2010 visar att mindre än 2 procent av skogsmarken nedanför fjällen är skyddad. Om man räknar in även arealen med fjällnära skog är 6–7 procent skyddad. Inventeringar utförda av länsstyrelserna och Skogsstyrelsen visar att det finns omkring en miljon hektar oskyddade skyddsvärda skogar i Sverige. Men många naturskogar avverkas nu och forskare har varnat att om 15-20 år kommer ingen naturskog utanför reservaten att finnas kvar, om avverkningarna fortsätter i samma takt som idag.

Skydd av skogsområden ska till 2020 utökas med minst 1,1 miljoner hektar räknat från 2012. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark ökar nedan gränsen för fjällnära skog. Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är de formella skydd som används för att skydda skogen för att nå miljömålet.

Skogsbrukets frivilliga avsättningar ska öka i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.