Ökad artrikedom med bökande vildsvin

Tidigare i år kom en studie som slog fast att vildsvin förbättrar den biologiska mångfalden i unga skogar och på före detta kalhyggen. Nu har forskare även kommit fram till att vildsvin kan spela en viktig roll för artmångfalden i gräsmarker. Närmare bestämt i okultiverade kalkrika gräsmarker.

Denna naturtyp är relativt sällsynt och hotad, mycket på grund av igenväxning av skog – både naturlig och plantering. Men kalkrika gräsmarker anses viktiga eftersom många andra arter har dem som livsmiljöer. De är så pass viktiga att de är upptagna i bilaga 1 till EU:s habitatdirektiv, vilket innebär att EU:s medlemsstater är skyldiga att utse, skydda och förvalta kalkhaltiga gräsmarker. I Sverige finns naturtypen framför allt i Skåne, Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Uppland, Jämtland, samt på Öland och Gotland.

Störningar behövs

Markerna behöver någon form av störning eller bete. Annars påbörjas en process som när lågväxande växter ersätts av högre växter, därefter buskar, träd och slutligen skog. Det är denna process som kallas igenväxning och som utgör ett av de stora hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Ofta har igenväxningen även snabbats på genom plantering av träd för att skapa produktionsskog.

Kronhjort och vildsvin hör till de vilda djur som kan bromsa eller till och med vända den här förändringen (”successionen”) genom betande och andra former av störningar i livsmiljön. Vildsvinen påverkar marken genom att de bökar. Marken vänds upp för att söka efter föda såsom rötter, insekter och svampar.

Artrikare med vildsvin

I den nya studien undersöktes 60 platser med kalkrika gräsmarker i en nationalpark i Tyskland. 30 som bökats av vildsvin och 30 som var orörda. Under juni och juli inventerades rutorna. Forskarna upptäckte då att de orörda rutorna hade färre gräsarter och hade kommit längre i successionen. Där vildsvinen bökat fanns mer bar mark och fler örter, färre mossor, buskar och mindre dominerande gräs. Växter som trivs i kalkrika gräsmarker gynnades av vildsvinens bökande.

– Vi fann att bökade rutor hade lägre grästäckning och högre örttäckning, samt en betydligt högre artrikedom. Våra resultat tyder på att vildsvins bökande i Hainich nationalpark kan upprätthålla karakteristisk kalkrik gräsmarksvegetation genom att återställa tidig gräsmarkssuccession och öka variationen, vilket i sin tur bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfalden, skriver forskarna.

Men i vissa rutor med många vildsvin omvandlades stora ytor till bar mark och där var artantalet lägre. Forskarna föreslår att detta kan bero på att det ibland blev mer bökande än vad som är optimalt, vilket innebär att växterna har svårt att kolonisera eller behöver mer tid för att kolonisera barmarken. En ”lagom” mängd vildsvin är med andra ord att föredra för mångfalden i kalkrika gräsmarker.

Källor: Global Ecology and Conservation och EU Environment