Gå till innehållet

Nytt hem för tornseglare vid renoveringar – ”milstolpe”

I Sverige har tornseglarna minskat med hela 25 procent på bara 20 år och arten klassas som "starkt hotad" i rödlistan. Ett av de största hoten är våra moderna byggnader och renoveringar. Men det finns enkla lösningar som visat sig fungera så bra på många håll i Europa att det där införts som standard.

De flesta tornseglaren lever numera i mänsklig bebyggelse. SLU Artdatabanken skriver att den vanligaste boplatsen ”utgörs av de håligheter som finns under storkupiga takpannor, men den utnyttjar även andra håligheter och nischer i större byggnader”. Debora Arlt, som driver Tornseglarprojekt i Uppland inom BirdLife Uppland, berättar att det åtminstone i Uppsala är ännu vanligare att de bor i spalter under taket. Båda dessa boplatser kan drabbas hårt när fasader och tak renoveras på byggnader. Inte minst när ”plåttak, platta betongpannor eller annat material ersätter storkupiga tegelpannor, eller när fri inflygning till boet förhindras av hängrännor”. Den moderna byggtekniken missgynnar helt enkelt tornseglaren, men det finns kompensationer att ta till.

Debora Arlt fick tips om ett intressant projekt i Härnösand. Det började med att en privatperson lyckats stoppa rivningen av en byggnad eftersom det häckade tornseglare (rödlistad som ”starkt hotad”) i huset. Länsstyrelsen ingrep och rivningen pausades till efter tornseglarnas häckningstid. Dessutom skulle den nya byggnaden, en tillbyggnad för Ångermanlands tingsrätt, förses med lämpliga holkar för tornseglare. Nu har det installerats åtta stycken integrerade holkstenar (se bild ovan) som är lämpliga bostäder för tornseglare. Dessutom placerades några utvändiga holkar på en äldre byggnad i närheten (se bild nedan).

En byggnad med ett snett plåttak och igensatta bågformade fönster. Tre rektangulära fågelholkar sitter på väggen under taket.

Träholkar på en intilliggande byggnad som kompensation.

En milstolpe som kan inspirera

Debora kallar projektet för ”lite av en milstolpe” och ett nytt sätt att lyfta biologisk mångfald vid nybyggnationer. Eftersom tornseglare är ganska kräsna är det lite av ett lotteri om ersättningsholkar fungerar. Hon känner till fall där det gått utmärkt, men också där det inte gått alls.

– Men man har åtminstone gjort ett försök och kan man inte bevara så ger det i alla fall en sista chans för fåglarna.

I flera länder är holkstenar sedan ett antal år tillbaka en ganska etablerad metod, men mer eller mindre okänd i Sverige än så länge. Holkstenar är en smidig och funktionell lösning för både byggnaden och fåglarna. Holkstenar kompromissar inte ytterväggsisoleringens funktion eller utseende och tornseglarna får en skyddat boplats för livet, berättar Debora.

– I bland annat Storbritannien, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Frankrike används redan holkstenar i relativt stor utsträckning. I Gibraltar har holkstenar varit obligatoriska vid alla byggprojekt i 30 år och där har populationen av tornseglare återhämta sig, berättar Debora Arlt, som skulle vilja se något liknande i Sverige.

Små summor vid nybygge

De integrerade holkstenarna kostar mellan 500-1000 kronor, vilket kanske kan kännas mycket för en privatperson, men i ett byggprojekt är det små summor att installera några sådana. Dessutom kan tornseglare häcka relativt tätt så det går att sätta hålen nära varandra (se bild ovan).

Skulle du säga att detta är en tillräcklig kompensation för tornseglarna?
– Svår fråga. Det beror delvis på hur många tornseglare som nu förlorade sina boplatser. Det observerades 2 eller 3 bon. Jag kan tänka mig att det fanns några till eftersom det inte är helt lätt att få koll på alla om man inte besöker/inventerar flera gånger. Å andra sidan tror jag inte det var jättemånga bon. Jag försökte rekommendera 30 holkstenar, men de tyckte inte att de hade råd med det, så det blev 8 holkstenar. Antalsmässigt tror jag är det en okej kompensation. Sedan kan man ju tycka att fler eller alla nybyggen bör kunna installera några holkstenar så att inte tornseglarnas häckplatser försvinner.

Tornseglare verkar vara ganska kräsna med nya holkar – vet du om dessa fungerat bra även de första åren?
– Japp, de verkar mycket kräsna. Jag tror det är undantag om det funkar första året. Jag gissar, utifrån vad andra har observerat och berättat, att det beror på hur likt hålen är jämfört med hur boplatser ser ut i området, hur nära till befintliga kolonier det är, och lite tur. Det verkar kunna snabbas på genom att attrahera de med ljud – spela upp läten från holkarna så det låter som det finns häckande tornseglare där. Jag vet att de kan vara ganska nyfikna och utforska när man spelar upp ljud.

Framgångsrika försök i Tyskland

I en studie från staden Greifswald i Tyskland undersöktes 477 holkar för tornseglare som satts upp som kompensation för olika byggprojekt. Det konstaterades att 24,3 procent av holkarna hade häckningar och det var minst lika bra som det var innan renoveringarna. Den viktigaste faktorn för att det skulle vara häckning i en holk var om det fanns andra holkar i närheten.

– Våra resultat tyder på att installation av holkar troligen är en lämplig åtgärd för att kompensera för förlorade häckningsplatser för tornseglare under byggnadsrenoveringar. Baserat på våra resultat rekommenderar vi att montera lådorna några meter ifrån varandra och nära takkanten för att maximera framgången, skriver forskarna i sin slutsats.

Mer om holkstenar finns att läsa i den här artikeln.

Rikare trädgårds logga.

Läs mer om hur du gynnar biologisk mångfald i trädgården hos Rikare trädgård.

Mer att läsa