Nytt bytessystem för skydd av natur har börjat ge resultat

2024 fick Naturvårdsverket ungefär 21 500 hektar produktiv skogsmark från statliga skogsbolaget Sveaskog. Tanken är att marken ska användas ”vid bytesaffärer med privatpersoner, häradsallmänningar och allmänningsskogar”, berättar Mikael Sjöberg, handläggare på fastighetsenheten på Naturvårdsverket.

– Vi har ersättningsmark i 16 av landets 21 län. Det öppnar upp för dialog och affärer med markägare över hela landet. Vi kan erbjuda markägare produktiva skogsområden som ger möjlighet att fortsätta bruka skog. Samtidigt får Naturvårdsverket viktiga skogsområden med höga skyddsvärden som länsstyrelserna kan bilda naturreservat på, säger Mikael Sjöberg.

Markägare får mer mark

Tanken är helt enkelt att markägare kan byta bort skyddsvärd natur mot produktiv skogsmark. Bytet är dessutom lönsamt. I snitt har markägarna fått 50 procent mer mark genom dessa byten.

2025 var första året med det nya systemet och sammanlagt genomfördes tolv byten i fem län med över 900 hektar skyddsvärda skogar som nu alltså ägs av Naturvårdsverket. Markägarna har i sin tur fått 1 386 hektar produktiv skogsmark.

Hur fungerar det för markägarna – erbjuds de produktionsskog i närheten eller kan deras nya mark vara någon helt annanstans?

– Markägarna kan komma med egna önskemål om vart i landet de önskar bytesmark, men de flesta agerar nog enligt närhetsprincipen och önskar mark i närheten av sitt befintliga innehav, berättar Mikael Sjöberg.

Inte naturreservat än

Det finns alltså alla förutsättningar för att skydda fler skogsområden med hög biologisk mångfald, men Mikael Sjöberg påpekar att ”få, om ens några, områden inom de marker som Naturvårdsverket har bytt till sig hittills har fått formellt skydd än”.

– De berörda länsstyrelserna har alltså inte tagit några beslut om naturreservat än, utan det är en process som pågår.

Naturvårdsverket tar i ett pressmeddelande upp tre exempel på byten som gjorts. Se en tabell över alla områden längst ned i artikeln.

Mycket ovanliga skogar i Sverige nu i Naturvårdsverkets ägo

I Kronobergs län har myndigheten bytt till sig tre betydelsefulla områden med en markägare. Två av dem tillhör enligt Naturvårdsverket de mest artrika skogarna i regionen och är dessutom mycket ovanliga i Sverige – bokskogarna Lille Bok (se bilder här ovan) och Tåget. I skogarna finns flera rödlistade arter som bokkantlav, smalskaftslav och kortskaftad parasitspik. Det tredje området, Porssjömyren, ingår i myrskyddsplanen. De tre områdena utgör sammanlagt 85 hektar.

I Dalarnas län fick markägaren sammanlagt 655 hektar och Naturvårdsverket 304 hektar, varav 181 var skyddsvärd skogsmark som kommer bli naturreservat: Skäråsen och Storknipen.

− Våra huvudsakliga intäkter genereras från ett aktivt och långsiktigt skogsbruk. Därför är det av yttersta vikt att våra naturvårdsavsättningar ersätts med produktiv skogsmark och inte av engångsersättningar i form av likvida medel. Så vi hoppas att markbytesprojekten fortsätter i dess nuvarande form, säger förvaltaren Fredrik Eriksson på Lima Besparingsskog.

Varierad skog i Uppland

Det tredje exemplet kommer från Uppsala län. Här har markägaren bytt bort den varierade och artrika Berkingeskogen (143 hektar) som rymmer barrblandskogar, hällmarkstallskogar, sumpskogar, tallmossar och öppna kärr.

Uppdatering: Artikeln har redigerats sedan Östhammars Naturskyddsförening påpekat att markägaren i Uppsala län skönmålat sitt brukande av skogen. Det är i själva verket de spillror som återstår efter omfattande kalhyggen som nu bytts bort. Skogen som markägaren bytt till sig från Sveaskog har vissa naturvärden och riskerar nu att kalavverkas.

Källa: Naturvårdsverket