Nya direktiv: Snösiska och många andra fåglar är inte längre arter

Svår att skilja från gråsiskan, överlag ljusare och mer näpen. Foto: Daniel Pettersson

Igår en snösiska, idag en gråsiska. Foto: Daniel Pettersson

Många av Sveriges fågelskådare vaknade idag till nyheten om att ett av deras Sverigekryss försvunnit. Arten snösiska anses inte längre vara en art utan en ras/underart till gråsiska. Det är bara en av en lång rad förändringar som Taxonomikommittén kommit fram till.

Under sina möten ser BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (Tk) över aktuell forskning och utifrån den uppdaterar de vilka fåglar som ska få art- eller rasstatus i Sverige. Vid deras senaste möte i april 2016 bestämdes en lång rad förändringar av den så kallade VP-listan (lista över fåglar i Västra Palearktis). Fåglar som tidigare ansetts vara egna arter är nu bara raser av befintliga arter, medan andra fått ny artstatus.

– Tk försöker i möjligaste mån bevaka och läsa in sig på den forskning som publiceras. Sedan publiceras idag en allt stridare ström av forskning, så det är en allt större utmaning att hålla jämna steg med allt som publiceras, berättar Markus Lagerqvist, ledamot i Tk.

En skata var första fågeln på plats i snöfallet. Foto: Erik Hansson (Canon 7D II + 400/5.6)

Skata (Pica pica) delas numera upp i två raser (inte arter), pica och den något större fennorum, som finns i norra Sverige. Foto: Erik Hansson

Av de förändringar som svenska fågelskådare påverkas av är snösiskan kanske den största. En vitare gråsiska med liten näbb som tidigare ansågs vara en art och därmed möjlig att ”kryssa” anses nu i nya Tk-listan bara vara en ras av gråsiska och därmed inte ”kryssbar”. Det har under åren presenterats allt mer forskning som visat att grå- och snösiska rör sig om samma art, men det är först nu det ändras av Tk.

– I de flesta listor betraktas de fortfarande som olika arter, men en allt större mängd forskning har pekat på att de hellre borde ses som en art. Det finns dock en tröghet i att genomföra ändringar och invänta olika, oberoende studier. Bland de stora världslistorna har hittills HBW/BirdLife International beslutat att också betrakta dem som en art, medan de övriga inte agerat i ärendet ännu.

Det finns alltså flera olika fågellistor i världen, som dessutom har olika syn på vilka fåglar som räknas som arter eller raser. Det finns i dagsläget inga internationella bestämmelser kring detta.

– Det stämmer, det finns idag ingen globalt överenskommen taxonomi, utan ett flertal olika världslistor och regionala eller nationella listor, berättar Markus Lagerqvist. Däremot finns en ambition att arbeta mot mer koncensus, vilket skulle ha många fördelar och minska begreppsförvirringen. Detta kommer vara ett tema på en international kongress under 2018, så kanske vi kan nå en större konsensus inom några år.

En annan art som ”försvinner” är berberfalk, som nu anses vara en underart till pilgrimsfalk. Vad är egentligen skillnaden mellan en underart och en ras?
– Det är samma sak. Här har genetiska studier visat att berberfalken släktmässigt är ”inbäddad” bland de andra raserna av pilgrimsfalk.

Den nya listan innehåller ju en stor mängd förändringar – vilka skulle du säga är de största för svenska fågelskådare förutom snösiskan?
– Den amerikanska rasen av blå kärrhök får artstatus som amerikansk kärrhök, finns flera fynd i Europa och en art som potentiellt skulle kunna dyka upp i Sverige, varför inte i Falsterbo!
– Tundratruten splittas från silltrut, en art att hålla utkik efter, framför allt i Östersjön.
– Bland trutarna splittas också vegatrut och mongoltrut från gråtrut. Den senare finns en nyligt fynd från på Irland.
– Berberfalken ses framöver som en ras av pilgrimsfalk.
– Gröngölingarna på iberiska halvön splittas som iberisk gröngöling.
– Maghreblärka splittas från tofslärka, ett möjligt soffkryss om man skådat i Marocko.
– Blåfinken på Kanarieöarna delas upp i två arter; teneriffablåfink och grancanariablåfink.

Grålira. Foto: JJ Harrison. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Puffinus_griseus_in_flight_-_SE_Tasmania.jpg#/media/File:Puffinus_griseus_in_flight_-_SE_Tasmania.jpg

Gråliran har fått ny släkt. Foto: JJ Harrison. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Commons.

– Ett flertal släktesförändringar görs också. Ändringarna görs som regel för att nya genetiska studier har visat att tidigare indelningar inte har speglat släktskapen korrekt. I vissa fall är det en smaksak om man föredrar lite större sammanhållna släkten, eller mindre, men Tk har i flera fall valt att ändra för att anpassa sig till koncensus, med de ledande världslistornas släkesindelning.
För svenska arter placeras följande i nya släkten:
• större lira, grålira (Ardenna)
• dvärgskarv (Microcarbo)
• större skrikörn, mindre skrikörn (Clanga)
• dvärgörn (Hieraaetus)
• vitvingad lärka (Alauda)
• dvärglärka (Alaudala)
• grönfink (Chloris)
• grönsiska (Spinus)
• hämpling, vinterhämpling (Linaria)
• gråsiska (Acanthis)

Källa: Taxonomikommitténs rapport

Erik (4863 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!