Nya arter upptäckta i hotad svensk naturtyp

Det var under sommaren 2023 som Länsstyrelsen Norrbotten beställde en artinventering av insekter på myren Pyöreänoja i Pajala kommun. Dels i en del som skötts med slåtter sedan 1700-talet och slås än idag. Den andra delen, på andra sidan av en väg, hade ingen slåtter alls. Station Linné på Öland utförde en DNA-baserad analys av proverna och resultatet var minst sagt anmärkningsvärt.

Över 2000 insektsarter har registrerats, varav minst 40 troligen aldrig har hittats i Sverige tidigare. Flera verkar även vara nya för vetenskapen. De vanligaste familjerna var fjädermyggor, vars larver behöver vatten, och brokparasitsteklar, där larverna lever på andra insekter och därmed förekommer i alla naturtyper. Bland de större arterna som hittades kan nämnas rödbandad geting, trädlöpare, vinbärsfuks, humleblomflugor, takgeting, lappsnylthumla, tajgahumla och ljunghumla.

Slåtter har stor betydelse för biologisk mångfald och hotade arter

Studien visar också att traditionell myrslåtter spelar en viktig roll för att bevara den biologiska mångfalden i myrmarker. De båda insektsfällorna stod bara 200 meter från varandra, men trots det var det bara knappt 40 procent av arterna som fanns på båda myrarna. Det var med andra ord stor skillnad i vilka arter som fanns på den slåttrade myren jämfört med de som var på den oslåttrade delen.

Det fanns ungefär lika många arter i de både fällorna, men fler sällsynta eller hotade arter i den del av myren som slagits i 300 års tid. Bland annat vattennätvingen Sialis sibirica – som enbart är hittad från en annan plats i Sverige i modern tid. Även den rödlistade bäcksländan Xanthoperla apicalis hittades på den slåttrade myren.

Jörgen Naalisvaara, handläggare vid Länsstyrelsen Norrbotten, säger att resultaten visar hur viktiga dessa brukade myrar är.

– Det är ett starkt argument för att myrslåtter behöver fortsätta och i vissa fall återinföras, säger han.

Samma slutsats drar även Station Linné i sin studie ”Slåtter eller inte slåtter – en molekylär jämförelsestudie av insektsfaunan på Pyöreänoja slåttermyr”:

– Helt klart verkar det som denna pilotstudie kan visa att traditionell slåtter har en avsevärd och avsedd effekt som gynnar många, ofta sällsynta eller hotade, arter. Då slåttermyrar blivit ett allt ovanligare inslag i landskapet så har detta med största sannolikhet fört med sig att arter knutna till dessa miljöer tryckts undan och blivit alltmer utsatta och hotade. Inte minst tydliggör detta vikten av att fortsätta slåttra denna myr och andra även i framtiden.

Regeringen ströp anslagen helt 2023

Problemet är dock att Tidö-regeringen beslutade att helt stoppa bidragen till skötsel av slåttermyrar 2023. Det har fått stora konsekvenser.

– Sedan dess har arealen myrslåtter minskat kraftigt. Myrslåtter förekommer framför allt i Norrbottens län. Över 9 000 hektar slåtterängar fick stöd i Norrbottens län år 2022, majoriteten av detta utgjordes av myrslåtter. Enligt Jordbruksverkets preliminära siffror för 2025 är arealen slåtteräng nu nere på 135 hektar, vilket beror på utebliven ersättning för slåtter på myrslåttermarker. Endast några fåtal myrslåttermarker sköts i dagsläget. Det vore viktigt att få tillbaka någon form av stöd för myrslåtter, säger Jörgen Naalisvaara.

Riskerar att slå ut ett unikt kulturarv

Det är inte bara viktigt för den biologiska mångfalden, det handlar även om betydelsefulla arbetstillfällen på den norrländska landsbygden. Ove Karlsson, chef för Länsstyrelsens Landsbygdsenhet, kommenterade beslutet så här till SVT 2023:

– Ersättningen till myrslåtter är viktigt för både näringslivet och för att vi ska nå våra miljömål och bevara den biologiska mångfalden. Att finansieringen av ersättningen dragits in drabbar glesbygdsföretag i Norrbotten oproportionellt hårt.

Nils Harnesk, ledarskribent på Piteåtidningen:

– Regeringen med dess stödparti Sverigedemokraterna, som säger sig värna kulturarvet, bedriver en kultarvsfientlig politik. En politik som nu riskerar att slå ut ett unikt kulturarv.

Källa: Länsstyrelsen