Ny studie slår fast det skadligaste skräpet i havet

Havssköldpaddan oäkta karettsköldpadda. Foto: ukanda via Flickr. Licensierad under CC BY 2.0 via Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Loggerhead_sea_turtle.jpg#/media/File:Loggerhead_sea_turtle.jpg

Havssköldpaddan oäkta karettsköldpadda. Foto: ukanda via Flickr. Licensierad under CC BY 2.0 via Commons.

Gamla fiskelinor och fiskenät är det skadligaste skräpet i havet. Tvåa är plastpåsar och trea är ballonger och annat småskräp som fimpar. Det framgår av en studie över vilket skräp som är skadligast för de havslevande djuren. 20 olika sorters skräp har följts upp och hur de påverkar sjöfåglar, marina däggdjur och havssköldpaddor.

274 experter har granskat skräpet genom att följa upp 30 års insamlad data från Ocean Conservancy’s International Coastal Cleanup (CSIRO) i Washington, USA.  Det skadligaste skräpet är det som trasslar in sig i djur, det som har ätits upp av djur och det som förorenar vattnet. Forskarna är eniga om att allt plastavfall måste stoppas innan det når haven. 80 procent av skräpet kommer från land.

Övergivna fiskenät, fiskelinor och bojar är det största generella hotet mot allt havsdjur. Främst eftersom djuren trasslar in sig i dem. Plastpåsar är på andra plats eftersom de ofta misstas som mat av fåglar och andra djur.  Små föremål som ballonger, kapsyler och fimpar är på tredje plats, de misstas också som mat.
Nicholas Mallos, chef för Trash Free Seas Program vid Ocean Conservancy i Washington säger i ett pressmeddelande:

– Vi har nu utfört den mest utförliga analysen som gjorts hittills över hur skräp och plast påverkar djuren i havet. Med denna kunskap följer ansvaret att leta efter den mest effektiva lösningen för att få bort plastavfallet från haven.

Forskarna som skrivit rapporten efterlyser nu ett globalt helhetsgrepp för att minska plastavfallet i världen. Lösningen måste byggas på flera plan – att vi ändrar vårt levnadssätt som konsumenter till lokala ansträngningar och policyn kring produktion av plastföremål. Detta för att kunna hantera plasten globalt. Åtta miljoner ton plast läcker ut i världshaven varje år och mängden ökar hela tiden. Utan ett globalt agerande kommer det att vara ett ton plast för var tre ton fisk vid 2025. Något som är en katastrof vad gäller miljön, ekonomin och människors hälsa.

— Vår studie bevisar det som många forskare redan har anat – att det är ett mycket stort antal djur som skadas eller dödas av fiskelinor, plastpåsar, ballonger och andra plastföremål varje år, säger Chris Wilcox, forskare vid CSIRO och huvudförfattare av rapporten i ett pressmeddelande.

Källa: Rapporten, CSIRO pressmeddelande