Ny studie om vildsvin som räddar kultingar ur fälla

Vildsvin från övervakningskamera som låg till grund för studien. Foto: Creative Commons Attribution 4.0

Räddningsaktionen påstås visa en ”extrem form av socialt beteende som bara setts hos ett fåtal arter”, men stämmer det verkligen?

Bakgrunden till studien är en kameraövervakad, burliknande fälla som låses med två stockar. Forskarna intresserade sig för en sekvens där två vildsvinskultingar fångats i fällan. De ser ut att skrika och försöker klättra på de nätförsedda väggarna. Kort därefter kommer en flock vildsvin till fällan och en av dem, en sugga, reser ragg och stångar fällan så pass hårt och på rätt ställe så att en av stockarna ramlar av och kultingarna kan fly.

Forskarna bakom studien hävdar att det är första gången det observerats bevis för så kallat räddningsbeteende hos vildsvin.

– Räddningsbeteende representerar en extrem form av prosocialt beteende [avsikt att gynna andra] som hittills bara har påvisats hos ett fåtal arter. Det är en situation när en individ agerar för att hjälpa en annan individ som befinner sig i en farlig eller stressande situation. Detta betraktas av vissa författare som en komplex form av empati, skriver forskarna bakom studien.

Som andra exempel på räddningsbeteende nämner de bland annat observationer av en afrikansk elefant som tar bort en bedövningspil från en artfrändes kropp, schimpanser som tillsammans anfaller en leopard för att rädda en flockmedlem och myror som drar upp varandra från sandgrop skapad av rovdjuret myrlejonets larv.

Empati eller andra motiv?

Forskarna skriver att räddningsbeteende kan vara svårtolkat utifrån enbart observationer och att det inte behöver involvera empati. Det kan finnas andra motiv bakom beteendet.

Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet, anser att räddningsbeteende är en problematisk term eftersom kriterierna är snarlika för när djurföräldrar försvarar sina ungar.

– Sedan 1800-talet har viljan att förmänskliga djur varit stark, och vi ser idag en ökande trend både inom vetenskap och populärkultur där mänskliga egenskaper på ett överdrivet sätt klistras på andra djur. Nina Burtons bok, ”Livets tunna väggar”, och Eva Meijers bok ”Djurens språk” är två exempel på detta, säger han.

Är det inte ganska vanligt förekommande hos djurföräldrar att de försöker rädda sina ungar med fara för sin egen hälsa?
– Jo, det är mycket vanligt. Det finns i princip hos alla större djurgrupper där föräldrar stannar med sina ungar, som hos fiskar, fåglar, däggdjur och reptiler. Googlar man ”elephant” eller ”buffalo” tillsammans med ”rescues young” så kan man se på fantastiska filmklipp där elefanter och bufflar räddar sina ungar.

I bildmaterialet till studien verkade vildsvinen stånga fällan så att den öppnades och forskarna menar att det är möjligt att det även skett vid tidigare tillfällen. Kan man vara säker på att det innebär att vildsvinen förstod hur fällan ska öppnas?
– Nej. Forskarna rapporterar en anekdot baserad på fotografier. De har inte gjort något experiment eller någon studie av hur vildsvin reagerar på stressade ungar. Den slutsatsen är omöjlig att dra från deras observation.

Vad skulle du säga att det går att dra för slutsatser om vildsvinens beteende från de observationer som studien baseras på?
– För det första kan vi inte dra några slutsatser eftersom bilderna bara möjliggör en beskrivning, inte en förklaring, av beteendet. För det andra är vildsvinsmammor kända för att våldsamt försvara sina ungar. Eftersom det var en unge i fällan och en vuxen hona som med rest ragg sprang in i fällan så den gick sönder, skulle en möjlig förklaring kunna vara att bilderna visar en mamma försvara sin unge. Samma välkända beteende som när ett vildsvin försvarar sina ungar mot ett större rovdjur.

LÄS ÄVEN:
”Frustrerad över medias Hitchcock-trams”
Duvorna som tar tunnelbanan i Stockholm
Ny studie: Kråkfåglar tänker inte ut lösningar – de prövar sig fram
Bonoboer hjälper instinktivt främlingar
Talgoxar väljer hem utifrån vilka grannarna är

Källa: Nature