Regnskog som skövlas och bränns för att bli jordbruksmark. Foto: Jami Dwyer, Public Domain
Mer än hälften av den tropiska avskogningen är kopplad till export av produkter som till exempel palmolja, sojabönor, trävaror, kakao och kaffe. Nu har forskare undersökt vilka metoder som är effektiva för att minska regnskogsskövlingen. Samtal med miljöorganisationer och att lägga över ansvar på importör är två av de mest effektiva metoderna.
EU är en stor importör av produkter som bidrar till skövling av regnskog. De effektivaste åtgärderna för att få stopp på avskogningen anser forskare från Chalmers dock vara mindre sannolika att få igenom eftersom de har svagt stöd politiskt.
– Föga förvånande är stödet svagt för hårdare och mer effektiva regleringar, som till exempel importbegränsningar på vissa varor. Men vår studie visar att det inte är helt nattsvart ändå. Det finns politiska förslag som både har starkt stöd hos många intressenter och som har potential att minska avskogningen, säger Martin Persson, docent i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.
De förslag som det finns politiskt stöd för är dels “Due Dilligence” och dels rundabordsamtal.
Importöransvar
“Due dilligence” innebär att den som importerar en vara ska kunna hållas ansvarig för sådant som händer i leverantörskedjorna. Det kan till exempel vara att betala skadestånd för import av produkter som bidrar till avskogning. Sådana system finns eller är på väg att införas i Frankrike och England.
– Due Diligence är också det förslag som är vanligast i vår kartläggning och det förs fram av många olika typer av aktörer, vilket gör att vi bedömer stödet för det förslaget som stort. Det är dock viktigt att betona att om ett sådant system ska få effekt måste det vara noggrant kalibrerat, bland annat när det gäller vilka sanktionsalternativ som ingår och vilka företag som omfattas av kraven, säger Simon Bager, doktorand vid Université Catholique de Louvain, Belgien och huvudförfattare till studien.
Rundabordssamtal med miljörörelsen
En annan möjlig väg är via rundabordssamtal med företag, organisationer och politiker för att försöka komma överens om möjliga åtgärder för att sätta stopp för avskogning. Det har tidigare skett när Greenpeace och Världsnaturfonden 2006 diskuterade ner med de som producerar, samt köper upp och exporterar, soja och lyckades komma överens om ett stopp för handel med soja från områden i Amazonas regnskog som avskogats efter ett visst datum.
– Sådana exempel gör att vi kan säga att rundabordssamtal kan få effekt. Och enligt vår bedömning är det en åtgärd som är lättare att få acceptans för, eftersom det då inte bara handlar om att lagstiftarna bestämmer, utan att de inblandade parterna får vara med och utforma åtgärderna själva, säger Martin Persson. Samtidigt kan rundabordsdiskussioner anpassas till det område eller den region där det införs, vilket ökar sannolikheten för att initiativet kommer att stödjas av lokala aktörer.
Forskarna tipsar också om tre principer för nya åtgärder:
– Vidta åtgärder som faktiskt har en möjlighet att åstadkomma förändring. Använd en bred palett av åtgärder som kombinerar olika verktyg och som tillsammans bidrar till minskad avskogning. Och till sist: se till att involvera aktörer i leverantörskedjor i särskilt viktiga regioner först, för att sedan bygga ut och bredda åtgärderna över tid, säger Simon Bagar.
