Ny studie ifrågasätter bekämpningsmedels effektivitet

Foto: Maths Nilsson

Användning av bekämpningsmedel inom jordbruket har varit en självklarhet under mycket lång tid och för ekonomiskt pressade bönder anses det nog vara något av en garant för större skördar och mindre problem med skadedjur och växter. En ny studie ifrågasätter om det verkligen är en riktig beskrivning.

Forskare anslutna till Task Force on Systemic Pesticides publicerade i dagarna en studie i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Pollution Research. De har gått igenom över 200 studier och sammanfattat resultat angående användandet av bekämpningsmedlen neonikotinoider och fipronil. Deras slutsats var att det inte alls är självklart att det är mer ekonomiskt fördelaktigt för bönderna att använda dem.

LÄS ÄVEN: • Även godkända utsläpp får 80 procent av dagsländor att dö

Alternativa metoder som att rotera grödorna på åkrarna och använda mer naturligt resistenta spannmål kan vara nog så lönsamt. Effekten på skördarnas storlek blir i längden marginell då skadedjuren förr eller senare utvecklar resistens och bevisen för att till exempel neonikotinoider påverkar bin och andra pollinerare negativ blir allt starkare.

LÄS ÄVEN: • Största studien hittills: Bekämpningsmedel värre än tidigare trott för bin och humlor

Artikelförfattarna menar att en stor anledning till att många bönder inte vågar sluta använda bekämpningsmedel är risken för missväxt och liknande. I Italien har man testat ett nytt försäkringssystem med anledning av detta: majsodlande bönder har gått ihop och startat en gemensam fond som skyddar dem. Det innebär att de betalar motsvarande 5 dollar per hektar i försäkringspremie vilket ska jämföras med kostnaden för bekämpningsmedel på 50 dollar per hektar.

LÄS ÄVEN: • Insekter har minskat med över 75% på 27 år – en ekologisk världskatastrof

Forskarna skriver också att politiker behöver jobba hårdare för att sätta krav på ett mer hållbart jordbruk med avseende på bekämpningsmedel.

Debatten om bekämpningsmedel blir ofta mer svart-vit än vad som skulle behövas, användningen av glyfosat i Sverige skiljer sig till exempel avsevärt mot hur den används i Danmark och andra länder, mängden DDT som används i malariabekämpning nu för tiden är ingenting jämfört med de tonvis som vräktes ut över åkrarna förr i tiden för att bekämpa skadedjur. Notera dock att studien som nämns ovan enbart berör pesticiderna neonikotinoider och fipronil.

Maths (60 Posts)