Ny studie: Återskapande av våtmarker fungerar

Våtmark. Foto: Erik Hansson

60-70 procent av världens våtmarker har försvunnit sedan 1900-talets början. I södra Sverige är läget ännu värre. Där har 90 procent av dem försvunnit på ungefär samma tidsperiod. Men sedan några år satsas det relativt mycket på att återställa våtmarker i Sverige. En ny studie visar att de gett positiva effekter på fågellivet.

Numera skapas både nya våtmarker och gamla restaureras för att gynna de många arter som är beroende av dessa miljöer. De senaste åren har sammanlagt över 33 000 hektar våtmarker skapats (5 500 hektar 2019, över 6 200 hektar 2020 och 22 000 hektar 2021) och även i år lägger Naturvårdsverket över 70 miljoner kronor på att återskapa våtmarker.

Ett forskarteam på SLU har gått igenom information om 30 restaurerade våtmarker i Sveriges jordbrukslandskap där det gjorts inventeringar av fågelfaunan före och efter insatserna. En av deras viktigaste slutsatser är att åtgärderna fungerar. 

Hälften av de fågelarter som lever i våtmarker ökade i antal med i snitt 40 till 160 procent efter restaureringsåtgärder. Bland de gynnade arterna fanns bland annat tärnor (svarttärna, fisktärna) och måsar (skrattmås, dvärgmås) som häckar på öar. Även skägg- och gråhakedopping och änder som dyker efter föda gynnades, samt fåglar som behöver öppna gräsmarker som exempelvis gäss, mindre strandpipare, rödbena, tofsvipa och drillsnäppa. Arter som vill ha högre växtlighet visade ett mer blandat resultat och bland annat storspov och brushane minskade ibland i antal. Exakt vad det beror på är oklart, men troligen behövs även andra åtgärderna än att återställa våtmarker.

– Det är oroande eftersom flera av de större vadarna är rödlistade, som brushane, enkelbeckasin, rödspov och storspov. Så även om våtmarksrestaureringar är bra för fågellivet i stort så kräver dessa arter lite extra uppmärksamhet – vilket också delvis sker, säger Ineta Kačergytė, en av forskarna bakom studien.

Svarttärnan är en av arterna som tydligt gynnas av våtmarksåtgärder. Foto: Daniel Pettersson

Finns det något att säga om vilka generella åtgärder som fungerar?
– En av våra viktigaste slutsatser är att återställandet i sin nuvarande form fungerar. Det förbättrar situationen för mer än hälften av fåglarna, så finansieringen har gett resultat. Oftast görs det flera åtgärder i samma våtmarker och i allmänhet är variation bra för alla våtmarksarter.

En varierad våtmark kan till exempel innehålla både betade gräsmarker och lite mer högväxt växtlighet. Det kan också finnas både öppen vattenyta och områden där det fortfarande finns vass. Vissa arter häckar och letar mat i buskage och behöver då att sådana miljöer finns kvar. Men om specfika arter ska gynnas med en våtmarksrestaurering kan det krävas mer riktade insatser.

Det fungerar, men kan bli bättre

En utmaning med forskarnas genomgång var att det inte gjorts likvärdiga inventeringar av våtmarkerna. De byggde ofta på olika metoder, vilket gör det svårt att jämföra resultaten. Ineta Kačergytė poängterar att inventerarna gjort ett bra arbete, men att det hade underlättat om myndigheterna tagit fram standardiserade metoder. Då hade de även kunnat se vilka åtgärder som gett vilka effekter. Nu kunde de framför allt se att våtmarksrestaureringar generellt medför positiva effekter. 

– Det behövs bra och standardiserade inventeringar för hela landet som görs både före och efter åtgärderna. Det blir svårt för oss att ge råd utifrån bristfällig data. I framtiden vore det bra med en databas där det kunde sparas data från standardiserade inventeringar. Det är också viktigt att göra uppföljningar efteråt, även flera år efteråt eftersom effekterna kan ta tid. Behovet av att återställa våtmarkerna är stort både på grund av biologisk mångfald och ekosystemtjänster så det är en väldigt viktig fråga för vår framtid, säger Ineta Kačergytė.

Även i Finland ger investeringar resultat

Det har gjorts en liknande studie i Finland där forskarna också kom fram till att våtmarksrestaureringar var väl investerade pengar. De fann att flera fågelarter ökat i antal i samband med att det återskapats våtmarker och det fanns även en tydlig koppling mellan investerade medel och antal fåglar. 

– Viktigast är dock att rödlistade arter och arter med särskilt bevarandeintresse enligt EU:s definition uppvisade positiva samband med förvaltningsåtgärder, vilket visar vilket värde som förvaltningen av våtmarker har, skriver forskarna i sin slutsats.

LÄS ÄVEN:
• Flera små våtmarker effektivare än en stor
En av landets mest hotade fåglar ska räddas i nytt samarbete
Finsk studie: Så påverkar bävrar landskapet på lång sikt
Rödspov – en nyckel till myllrande våtmarker
Vattenbufflar nya naturvårdsarbetare i svenskt naturreservat

Källor: SLU, Nature och Biological Conservation