Ny rapport om gifter i miljön 2014

Naturvårdsverket har publicerat rapporten ”Gifter och Miljö 2014” där de går igenom läget för kemikalier i vår omgivning och dess påverkan på miljö och människa. Rapporten omfattar många kemikalier och nedan presenteras ett urval av dem. 

Sammanfattningsvis visar rapporten tydligt vilken cocktail av kemikalier som numera finns i mätbara halter runt omkring oss men även i oss. Det handlar oftast om låga halter under hälsogränsvärdet men å andra sidan är kunskapen om många kemikaliernas farlighet begränsad. Man vet också att många hormonliknande kemikalier är verksamma i mycket låga doser, något som inte undersöks idag (bland annat på grund av det inte finns någon bra metod att göra det på) och likaså vet man att en blandning av kemikalier kan ge effekter i kroppen som inte fås av de enskilda substanserna var för sig.

Men glädjande nog visar rapporten också tydligt att förbud och regleringar ger effekt och att exponeringen av många skadliga kemikalier minskar stadigt.

Bekämpningsmedel
I Sverige används i princip lika mycket bekämpningsmedel nu som för tjugo år sedan. Vid Lunds Universitet har man undersökt urinprov från 500 personer och funnit rester av samtliga undersökta kemikalier (13 st) i varierande grad. Märkbart är att ”hos den svenska allmänheten verkar det alltså vara vanligare med rester av bekämpningsmedel från utländska odlingar än från inhemsk livsmedelsproduktion”.

Dioxiner i bröstmjölk
Dioxinliknande ämnen bildas bland annat vid sopförbränning och vissa av dem är mycket giftiga och cancerogena. Det är stabila ämnen som bryts ned mycket långsamt men det syns en stadig minskning av halterna (halveringstid på tio år) i bröstmjölk hos ammande.

Två andra ”kändisar”, PCB och DDT, som förbjöds redan på sjuttiotalet hittas fortfarande i våra kroppar, men har minskat med knappt 70% mellan 2000 och 2010. För PCB märktes en tydlig skillnad (hela 45%) i blodserum mellan dem som äter fet Östersjöfisk ofta och de som inte gör det. Man kan även se skillnad hos dem som bor i hus byggda 1960-80 då PCB användes i fogmassan.

Perfluorerade ämnen
Denna grupp av ämnen, som främst används på grund av deras vattenavstötande egenskaper, har varit livligt debatterad i media på sistone. Det gäller kanske framförallt PFOS (förbjudet sedan 2008) som har hittats i många vattendrag. Man har sett att halterna hos unga män har sjunkit signifikant mellan 2010-2013. Däremot kan man se en ökning av nya alternativa kemikalier som ersätter de förbjudna. Kunskaperna om dessa nya ämnens effekter är bristfälliga.

Phtalater och Bisfenol A
Phtalater (mjukgörare i plaster) som kan ha hormon- och reproduktionsstörande egenskaper, minskar också stadigt med något undantag. Detsamma gäller Bisphenol A som används som hårdgörare i plaster.

Tungmetaller
Mest oroväckande är kanske situationen vad det gäller tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver som sprids bland annat genom förbränning av fossila bränslen och metallutvinning. Även om halterna i blodet generellt understeg de som ger skadliga effekter så översteg blyhalten hos många dem som kan ge njurskador eller påverka hjärnans utvecklingen hos foster.

Vad det gäller kadmium så har halten i åkermark ökat med 30% de senaste hundra åren. Redan idag beräknas benbrott orsakat av benskörhet på grund av kadmium kosta samhället 4 miljarder per år. Trots att utsläppen i Sverige minskat med 65% (1990-2011) så ökar halterna i framförallt Skånes jordmån stadigt. 88% av det kadmium som deponeras i Sverige transporteras hit utifrån (vi ”exporterar” själva närmare 60% av vårt eget utsläpp). Rapporten konstaterar ”Om inte ytterligare åtgärder genomförs kan vi i framtiden få så höga halter kadmium i våra åkerjordar att de inte längre kan användas för odling av livsmedel.”

Bromerade flamskyddsmedel
Även denna grupp minskar efter förbud har införts. Men nya ämnen som ersätter de gamla ökar och dess egenskaper är inte helt kända.

Stor kunskapsbrist och missat miljömål
Rapporten avslutas med att konstatera att det finns ljuspunkter, men också många negativa aspekter och en stor osäkerhet. Det fastslås till exempel redan nu att Sverige inte kommer att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020, men läggs till ”förutsättningarna att
nå målet har förbättrats rejält de senaste åren”. Vissa miljögifter minskar och flera farliga ämnen har förbjudits av EU:s kemikalielagstiftning ”Reach”, men samtidigt ”saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats”.

Tydligast beskrivs kanske kunskapsbristen i det här stycket i slutet av rapporten:
– Det finns ett mycket stort antal kemiska ämnen i omlopp och det tillkommer ständigt nya. Produktionen av kemiska ämnen fortsätter att öka liksom importen av varor. Dessutom är kunskapsnivån ofta bristfällig om ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper och om vilka risker människor utsätts för. Det gäller till exempel nya ämnen som ersätter förbjudna ämnen, men det finns även brister i kunskapen om gamla ämnen.

Källa: Naturvårdsverkets rapport ”Gifter och Miljö 2014

Maths (60 Posts)