Ny metod ska hjälpa mot askarnas sjukdom

Asken är klassad som Starkt hotat i den svenska rödlistan och det har trädet varit sedan 2015. Anledningen är askskottsjukan, som orsakas av en främmande, invasiva svamp. Smittan upptäcktes i Sverige 2001 och sedan dess har askar dött i stor omfattning. I delar av Sverige har 90 procent av träden smittats och minskningstakten av antalet askar beräknas bli 60 procent de kommande 100 åren. När så många askar dör, drabbar det även alla de arter som i sin tur är mer eller mindre beroende av ask.

För att lösa problemet pågår det en del forskning och en metod som nu verkar lovande har tagits fram av forskare vid John Innes Centre. De har jobbat med att kraftigt påskynda grobarheten hos askens frön. En process som i naturen kan ta upp till sex år tar nu omkring en vecka i laboratoriet. På så sätt kan man snabbare få fram askar som förhoppningsvis är mycket mer motståndskraftiga mot askskottsjuka.

Metoden kräver både att man dissekerar fröet med en kniv och sedan placerar det i en näringsgelé av agar, men forskarna hoppas kunna ta fram en billigare metod framöver.

Hoppas på hemmabruk

Elizabeth Orton, forskare vid John Innes Centre och studiens förstaförfattare, förklarar:

– Vi har mött stort intresse från både andra forskare och från intressenter som är angelägna om att hjälpa till att återställa askbestånden. Ett av våra nästa steg är att utveckla en metod som går att genomföra hemma, där man använder ämnen som kan köpas online, såsom hushållsblekmedel och agar, för att behandla fröet som en del av processen.

Forskarna har på detta sätt producerat tusentals träd som visat sig motståndskraftiga mot askskottsjukan. Förhoppningen är att dessa i sin tur kan sprida sig och skapa fler askar som står emot svampangreppen.

Intressant för projektet Rädda asken

Mateusz Liziniewicz är forskare vid Skogforsk och projektet Rädda asken. Han har läst studien och tycker den är bra. De snabbodlade askarna skulle kunna användas av hans forskarteam.

– För vårt forskningsprojekt är det en intressant metod eftersom vi behöver testmaterial så fort det går. Däremot blir det en kostsam metod för kommersiell produktion.

Forskarna skriver även att det kan vara en bra metod mot askskottsjukan då man kan snabbföröka askar som är motståndskraftiga mot askskottsjukan. Håller du med om det?

– Jag håller med till viss grad. Om vi i framtiden kommer att ha askar som blir resistenta eller motståndskraftiga mot askskottsjuka så är svaret ja. Problemet är att vi har en lång resa framför oss. Att träden i bestånden är friska och robusta innebär inte säkert att de är resistenta. Det finns slumpeffekter, miljöeffekter och förmodligen andra effekter som vi inte känner till, som också påverkar träden.

Lovande kloner skulle behöva testas i lång tid

I Mateusz Liziniewicz forskning testar de att förädla askar som har motståndskraft. Dessa kallas för ”kandidater”. De ympas och får exakta kloner för att man ska kunna utföra långsiktiga observationer. Dessutom undersöks fröna från ”kandidatträden” för att se om träd som är friska producerar avkommor som är friska.

– Alla avkommor är självklart inte friska, men kanske finns det mödrar där andel av friska avkommor är större. Vi måste kolla på det.

Hittills är de äldsta kandidatträden bara ungefär tio år gamla, så det är en ganska kort observationstid för träd som kan leva väldigt länge. Svaren på många frågor kan därför dröja flera år.

– Dessutom kan motståndskraft mot sjukdomen ändra sig med tiden så vi behöver verkligen långsiktiga observationer för att testa mer. I nuläget har vi identifierat flera kloner som är bättre än andra kloner. De kan vi använda för testa och se vad som händer om man korsar en ”bra mor” med en ”bra far”. Blir avkommorna då bättre? Det är oklart, men förhoppningsvis!

1-3 procent har motståndskraft

Med den nya forskningen på snabbförökade askar skulle Mateusz Liziniewicz forskning kunna gå snabbare.

Hur vanligt är det med askar som har motståndskraft mot sjukdomen?
– I europeiska studier brukar man påstå att det är mellan 1 och 3 procent av träden i naturen som håller sig friska.

2019 samlade projektet Rädda asken in rapporter från allmänheten om friska askar. De fick in tips om 1 300 askar. De har inte hunnit gå igenom alla än, men en del ympades och från andra samlade de frö.

– Det var till stor hjälp för oss, avslutar Mateusz Liziniewicz.

Källor: Scandinavian Journal of Forest Research och John Innes Centre