Ny gratis guide till naturvårds­arter som avslöjar skydds­värda skogar

Upplands Lilla Gröna – så kallas en ny guide till de uppländska skogarna där fokus ligger på naturvårdsarter, det vill säga arter som avslöjar höga naturvärden och som därmed också kan avslöja om en skog bör skyddas från kalavverkning eller exploatering. Namnet till trots är den egentligen inte enbart för Uppland. Informationen om de 246 arterna av vedsvampar, lavar och mossor kan även användas i andra delar av landet. Det är helt enkelt en skrift som ytterligare underlättar arbetet med att kartlägga och skydda våra skogar.

Upplands Lilla Gröna är skriven av Cajsa Björkén som till vardags jobbar med skog, ekologisk landskapsplanering och hotade arter på Upplandsstiftelsen, men som tagit fram skriften på privat initiativ. Hon berättar att hon skrev guiden som ett svar på vanliga frågor om vilka naturvårdsarter man kan leta efter i olika naturtyper här i Uppland.

– Det saknas ofta ett regionalt perspektiv i de listor och i den litteratur som finns att tillgå, och just att titta på naturvårdsarter från en regional synvinkel kan vara nog så viktigt. Att veta vilka arter som har ett regionalt värde i en specifik region kräver mycket fälttid, erfarenhet och kunskap om just det landskapet – och det är ju någonting som jag har förskaffat mig genom mitt arbete på Upplandsstiftelsen. Jag har också fått hjälp med input till listorna av flera andra kryptogamexperter. Jag kände att skriva Upplands Lilla Gröna, och på så sätt hjälpa andra som inventerar i samma landskap, kan vara ett av de mest effektiva sätten att nyttja den kunskap som jag har fått genom alla mina timmar i de uppländska skogarna, berättar Cajsa Björkén.

För att hjälpa den hotade biologiska mångfalden

Idén började med att hon punktade upp ett fåtal arter i några olika naturtyper, men det växte fort och skulle kunna bli väldigt stort. Istället är tanken att komplettera Upplands Lilla Gröna framöver med såväl ny information om arter, artgrupper och naturtyper.

– Jag vill gärna få in kalkbarrskogens fantastiska mykorrhizafunga, det är ju något av det finaste som Uppland har!

Varför tycker du att det är så viktigt att kartlägga den biologiska mångfalden i våra skogar?
– Den biologiska mångfalden i skogen är hotad. Kontinuitetsskogar huggs fortfarande ner, eller gallras så att naturvärdena försvinner. Dessutom är de storskaliga ekologiska processerna som format vårt skogslandskap nästan helt försvunna, och så fort det brinner, svämmar över, stormar eller blir storskaliga insektsangrepp så tas träden bort, om inte skogen är formellt skyddad. Det skogliga ekosystemet och dess invånare har det extremt tufft, och är tillbakatvingat till de få skyddade områden som finns.

Fungerar även utanför Uppland

En annan aspekt som hon lyfter är att sedan nyckelbiotopsinventeringen togs bort finns det ingen storskalig inventering av skyddsvärd natur och arter i Sverige. Men det finns väldigt mycket kvar att upptäcka, till och med i ett så hårt brukat och fragmenterat landskap som Uppland.

– Det är det jag vill uppmuntra till med Upplands Lilla Gröna. Oavsett om man inventerar med syftet att hindra avverkning av avverkningsanmäld skog eller är en artnörd som vill hitta sällsynta vedsvampar som få andra letar efter – eller både och – ska man kunna inspireras av Upplands Lilla Gröna och kanske leta efter arter eller artgrupper man vanligtvis inte har på sin radar.

Hur användbar är Upplands lilla gröna utanför Uppland?
– Jag tror den kan vara mycket användbar, särskilt i de närliggande landskapen, såväl i inlandet som på östkusten. Västkusten har ganska annorlunda förutsättningar, vilket avspeglar sig i både artstock och vilka arter som kan betraktas som naturvårdsarter. Även när kommer man upp i de stora taigaområdena i norra Sverige så förändras listan tämligen avsevärt, men det är ändå häftigt hur många av de sällsynta taigavedsvamparna man kan hitta i Uppland om man letar länge och idogt!

Exempel på arter för nybörjare

För någon som aldrig tidigare ägnat sig åt naturvårdsarter kan det kännas överväldigande med 246 beskrivna arter och svårt att veta hur man bäst börjar. Men Cajsa Björkén har några tips:

– Knärot är ju förstås en fridlyst klassiker – och den är ju inte ens med i Upplands Lilla Gröna än. Annars så är det bra om man till exempel vill börja inventera avverkningsanmälningar att lära sig några enkla rödlistade vedsvampar, till exempel ullticka, rynkskinn, rosenticka, sydlig granticka och gränsticka, samt några bra signalartslavar och -mossor, till exempel kattfotslav, gammelgranslav, kornig nållav, vedtrappmossa och grön sköldmossa. Hösten är marksvamparnas tid och då är det dags att hålla utkik efter marksvampar. Det kan det vara bra att börja med de som har taggar under hatten – i denna grupp finns det många bra naturvårdsarter. Det är också bra att lära sig de vanligaste vedsvamparna, som också ibland utgör förväxlingsarter till mer sällsynta arter. En sådan lista finns i Upplands Lilla Gröna.

Även om skriften ger en bra grund att stå på när det gäller att påvisa att en skog är skyddsvärd så påpekar Cajsa Björkén att det kan krävas mer än arterna i Upplands Lilla Gröna för att rädda en skog;
– För att kunna påverka en avverkningsanmälan så krävs det ofta även påvisad förekomst av andra arter, såsom rödlistade fåglar.

Vilka fåglar är det man bör hålla utkik efter?
– Några exempel är spår och observationer av tretåig hackspett, mindre hackspett, tjäder och spillkråka, eller bon av rovfåglar.