Nytt nordiskt samarbete ska ge ökad kunskap om hotade arter och hur de kan skyddas

Finlands miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, Miljö- och klimatminister Isabella Lövin, Norges klimat- och miljöminister Ola Elvestuen och Lena Sundin Rådström, chef för ArtDatabanken, SLU i Sverige.

I Sverige saknas tillräckligt med kunskap för att veta hur hotade minst 30 000 av landets arter är. Nu inleds ett nytt samarbete om biologisk mångfald mellan Sverige, Norge och Finland för att öka kunskapen om arterna som finns i länderna och hur de bäst kan skyddas. 

Idag undertecknades en överenskommelse om det gemensamma samarbetet av miljöminister Isabella Lövin tillsammans med den norska och finska miljöministern.

Samarbetet ska bidra till att öka kunskapen och kompetensen om arter, ekosystem, deras status och insatsbehov i Finlands, Norges och Sveriges natur. Det gäller särskilt kunskap om dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem. Bara de senaste tio åren har det upptäckts ungefär 3 000 nya arter för Sverige, varav 2 000 även var okända för vetenskapen. Ungefär lika många nya arter har under den här tiden hittats i Norge.

Samtidigt pågår en hög utrotningstakt av arter både globalt och här i Sverige. 

– Planetens arter dör 10 000 gånger snabbare än naturligt på grund av mänsklig påverkan. Även i Norden sker det i en alarmerande takt. Vi har bråttom, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin strax efter att överenskommelsen undertecknats.

De flesta arterna som kommer utrotas är förmodligen arter vi idag inte känner till. När de försvinner innebär det en stor informationsförlust. Samarbetet länderna emellan ska ge tidigare och bättre information för att kunna sätta in rätt typer av åtgärder i tid.

– Vi gör detta främst för att vi ska veta vad vi har innan vi förlorar dessa arter, förklarar Isabella Lövin. Som det är nu hinner vi inte dokumentera och kartlägga arterna innan de försvinner. Vi behöver också veta vilka miljöer de finns i och var de inte finns. Då kan vi ta fram effektivare åtgärder. Det är enormt viktigt för att vi ska kunna uppnå miljömålen och våra internationella åtaganden.

Vad kommer överenskommelsen innebära lite mer konkret?
– Den kommer innebära ett tätare samarbete mellan ländernas experter så att vi inte dubbel- eller trippelarbetar, nu när Finland är med. Även den medborgarforskning som sker via Artportalen är en viktig del i detta och har varit en fantastisk framgång.

Har vi verkligen kunskapsbrist när det gäller vilka naturtyper och miljöer som är hotade i Sverige?
– Det finns stora kunskapsluckor. Av landets över 50 000 beskrivna arter kan vi bara bedöma status för ungefär 20 000 av dem. Vi behöver jobba snabbare så att vi inte förlorar fler arter. Vissa saker vet vi dock. Som att monokulturer är mindre motståndskraftiga mot skadedjur och torka och liknande. Vi behöver mångfald för en mer motståndskraftig natur. Vi står också inför en klimatkris som är en utmaning större än något mänskligheten upplevt. I kampen mot klimatkrisen är artmångfald nödvändigt.

Hur ska den här kunskapen som samlas in sedan användas?
– Vi ska förhålla oss till kunskap i våra beslut och ju mer vi vet desto större anledning har vi att skydda naturen, säger Isabella Lövin. 

I Sverige är det ArtDatabanken som kommer leda arbetet. Lena Sundin Rådström, chef för ArtDatabanken, SLU i Sverige berättar vad samarbetet kommer innebära:
– Det kommer ge många synergieffekter och samarbeten på många plan. Vi kommer nu få fler samarbeten mellan forskare som jobbar tillsammans i våra länder, vi undviker dubbelarbete och det kommer att göra arbetet mer komplett och effektivt. Det kommer göras gemensamma inventeringar och forskarskolor och vi kommer att fortsätta lära upp nästa generationers taxonomer. Överenskommelsen om samarbetet pekar också på att vi ska använda det befintliga samarbetet inom ramen för det Nordiska ministerrådet och det öppnar upp för att söka medel till gemensamma projekt.

ArtDatabanken kommer fortsätta arbeta med det Svenska artprojektet för att göra mindre kända artgrupper mer kända, stimulera till inrapportering i Artportalen och fortsätta producera bokserien Nationalnyckeln.

Skulle du säga att den kunskap om hotade arter och livsmiljöer som tas fram idag används?
– Nog kan den användas mer än idag för att det ska fattas klokare beslut, men exempelvis rödlistan är ett effektivt verktyg och en framgång. Det är ett exempel på att den kunskap som ArtDatabanken tagit fram under våra 30 år verkligen har gjort stor skillnad för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

LÄS ÄVEN:
ArtDatabankens nya avgifter, konflikterna och de hotade arterna
Stora nedskärningar hos ArtDatabanken – sämre övervakning av hotade arter
• Naturpodden: Expert förklarar rödlistan och kopplingen till hotade arter